Mannen är mest ett mysterium än
Publicerad 2012-02-17
Markus Larsson undrar vem som ska rösta på ”Mirakel”
Är det en succé?
Är det en kalkon?
Är det en låt?
Nej, ingen vet fortfarande vad Björn Ranelids bidrag är för nåt.
Sekunderna före sin första repetition gör Björn Ranelid korstecknet.
Han är inte ensam om det.
Hela pressbubblan drar efter andan. Några kanske till och med ber till en högre makt. Nu händer det.
Först och främst: Ranelid är extremt nervös. I den första tagningen av ”Mirakel” ser han vilsen ut.
Det här är inte hans forum. Det här är inte hans scen. Det här är bara märkligt.
Ranelid skrider lite på måfå mellan tre olika ställen på scenen. Han hittar inte en enda kamera och levererar ungefär en tredjedel av texten. Takten och tajmingen är ungefär som en kvarglömd mössa på bussen – borta.
Den stora frågan efteråt är – var tog sädet vägen?
Ranelid framför inte bidragets nyckelmening: ”Om kvinnan säger nej till mannens säd, så dör mänskligheten ut.”
Men lyckligtvis så gör det lilla sädet comeback i tagning två.
Det blir gradvis bättre. Ranelid växer långsamt från rädd gosse till tupp.
Han gestikulerar och ropar ”oj, oj, oj” med allt större självförtroende. Han vräker fram sitt klassiska ”kvinnan är första könet, glöm aldrig det” och hytter med pekfingret.
Och som final bränner han av ett rungande ”herregud”. Han låter sina ”r” rulla så länge att kaffet kallnar. Applåder och visslingar och ett fyrfaldigt leve.
Vi tittar alltså på när en författare som har vunnit Augustpriset uppträder med en ex-medlem från Caracola.
Läs gärna den meningen en gång till. Nej, det räcker inte. Läs den resten av veckan.
Pressen på Ranelid är inte liten. Och om han själv tar detta på blodigt allvar kan det bli jobbigt i morgon.
På ett sätt är ”Mirakel” fantastisk. Att kunna göra något som slår alla andra underligheter i Melodifestivalens historia är verkligen en bedrift.
Men just nu är numret för taffligt för att vara riktigt kul. Och kanske även för knasigt för att publiken ska förstå poängen med Ranelids medverkan.
Att titta är väl en sak. Likaså att skratta eller förfäras eller göra både och. Men vem i hela fridens namn ska rösta på ”Mirakel”?
Det finns naturligtvis sju andra bidrag i deltävlingen i Leksand. En liten detalj som vi kan prata om en annan dag.
Larssons läckraste…
Molly Sandén. Melodifestivalen 2012 har fått sin balladdrottning.
Larssons loska
Pojkbandet Youngblood? Ett litet råd: ta er gärna i skrevet, men gör det med pondus. Annars ser det inte riktigt ... klokt ut.