Årets stjärngäng slår ur underläge

Jan-Olov Andersson om årets upplaga av ”Stjärnorna på slottet”

Årets stjärnor på slottet är inga självklart folkkära namn.

Just därför – för att de slår ur ­underläge, för att de har mer att komma med än folk anar – kan årets upplaga av SVT:s succé­program bli både underhållande och bjuda på ett och annat bråk.

En majoritet av deltagarna i ”Stjärnorna på slottet” är alltid skådespelare. Enligt den oskrivna regel som ­säger att syns man inte på tv eller bio så finns man inte, är det inte mycket stjärnglans kring årets gäng.

Kan tänka mig hur snacket går i tv-sofforna:

Jönssonligan, det är ju bara så 1980-tal. Har Ulf Brunnberg vunnit en Guldbagge? För vad? Dan Ekborg, det är väl Lars Ekborgs son? Han som alltid ser så arg ut. Ewa Fröling? … var tog hon vägen efter ”Fanny och Alexander”? Vad gör Marie Göranzon när hon inte är polischef i varje Beck-film? Niklas Strömstedt?… var tog han vägen? Fick han inte barn med Agneta Sjödin?

Sanningen är, förstås, mer komplicerad. Det finns faktiskt massor av skäl till varför detta bör bli ett fungerande gäng stjärnor på slottet:

På privatteatrarna runtom i landet är Ulf Brunnberg en stjärna. Killinggängets ”­Fyra nyanser av brunt” borde fått en större publik, men finns ju på dvd. Det nyligen visade tv-dramat ”Sture och Kerstin for­ever” finns på SVT Play till den 13 maj.

Brunnbergs ibland föga politiskt korrekta åsikter kan säkert reta gallfeber på de andra på slottet.

Dan Ekborg har under senare år blivit en av Dramatens och Stockholms stadsteaters mest lysande stjärnor, samtidigt som han gjort färgstarka biroller på bio. Är ofta frispråkig, har spännande bakgrund (känd far och bror, Anders) och kan berätta, eller snarare spela upp, skrönor ur sitt liv som ingen annan.

Ewa Fröling har gjort mer än folk tror, på film och ­teater, och har en känd dotter. Men jo?… man vill ­veta varför det inte blev en världskarriär efter den där Ingmar Bergman­filmen.

Marie Göranzon är så nära man kan komma en primadonna på Dramaten. Så där finns ett och annat att prata om.

Om inte Niklas Strömstedt blivit (en underskattad) popstjärna, hade han nog blivit en förträfflig nöjesjournalist.

Han är social, rolig och kommer att ställa frågorna alla vill ha svar på.

Och själv tvingas svara på varför han bara har raggat på tv-kändisar.

Jag längtar redan?…

ANNONS

Följ ämnen i artikeln