Coolare än rock
Min ultimata bild av ikonen Clint Eastwood är när han besöker David Letterman och stencoolt flippar upp en cigg i mungipan.
Och det verkar aldrig ha hänt.
Han är hårdare än granit, coolare än rock, och ingen har väl missat att Clint Eastwood fyller 80 år i dag. Varenda tidning har hyllat den benhårda skådespelaren som med åren också blivit en av världens främsta regissörer.
Jag har läst artiklarna, men inte hittat en enda rad om en verklig klassiker: När Clintan besöker ”Late show” med David Letterman. Så här minns jag det:
– Hur kommer det sig att du är så cool? frågar Dave.
Clint svarar genom att sprätta en cigarett rätt in i munnen, och säger:
– Gee, I don’t know, Dave.
Så ruskigt coolt. Han gör det med råbarkad finess. Man häpnar.
Late show-inspelningar görs live-on-tape, utan omtagningar (vid 17-tiden samma kväll som det sänds). ”Dirty Harry”-stjärnan måste alltså ha lyckats med tricket på första försöket.
Det är magnifikt och väldigt mycket som bilden av Clint Eastwood: stenhård, politiskt inkorrekt, ambitiös och med självironisk humor.
Men.
Det verkar aldrig ha inträffat.
Clint har aldrig ploppat en cigg rakt i käften från en halvmeters håll. Åtminstone finns inte ett spår av klippet på internet. Och som jag har letat de senaste dagarna. Det enda som finns är andra som säger att de sett exakt samma scen (enligt vissa hände det hos Jay Leno – enligt någon hos den svenska programledaren Stina Dabrowski!) och andra avfärdar allt som en urban myt.
Några bildbevis finns inte. Inte ens en stillbild. På hela jäkla internet.
Är det en masspsykos? Är det en muntlig skröna som är så klockren att mängder av hjärnor faktiskt ser scenen framför sig? Eller har Clint och Lettermans tv-bolag CBS rensat nätet eftersom cigg är olämplig giftreklam? Men det borde inte gå. Inte ett så coolt klipp.
Jag vet inte. Och här är grejen: Jag vill inte veta, längre. Risken är bara att det leder till besvikelse, speciellt om klippet faktiskt dyker upp. Det är som att lyssna på en bootleg eller se en dvd från en magisk konsert man var på – magin försvinner, minnet är mycket bättre.
Man bör tänka på sin barndoms soliga somrar, inte den där gången då syrran slängde in en i elementet.
Verkligheten är värdelös, dagdrömmarna och minnet är själens vackra lekstuga.
För mig kommer Clint Eastwood alltid vara hårdingen som med en enda fingersnärt mot paketet flippade en cigg perfekt upp i mungipan.