Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

00-talet var lika lamt som Martin

Fredrik Virtanen spanar på popkulturen

00-talet var The Hives, Obama och Tony Soprano. Men det var också färglöst och lamt som Chris Martin i Coldplay.

Tänk när det blir dags för ett festligt 00-talsparty.

Hur klär vi ut oss? Vad lyssnar vi på?

00-talet hade ingen stil.

”Om du minns 70-talet så var du inte verkligen där”, brukar det heta.

För 00-talet gäller:

”Om du minns 00-tal så var var du verkligen där”.

Man var tvungen att titta mycket noga­ för att märka 00-talet. Så subtilt, slickt och blankt var det.

Just nu dränks vi i minnen och analyser av 00-talet. Folk tänker så det knastrar i varannan blogg och blaska. På omslaget till den nya boken ”Noll noll – decenniet som förändrade världen” står orden: modeblogg, nätdejting, Bagdad, The Hives, Obama, Stieg Larsson, spikmatta, ”Sopranos”, Google, ekomat, sms-lån, bugaboo och onlinespel.

Visst. Bokens redaktörer Tobias Nielsén och Anders Rydell har gjort ett skarpt arbete med att få 00-talet att låta karismatiskt.

Men det var det inte. Det var lamt. Det var årtiondet då generation ego vann, då vi drack komplicerat te, överdrev Stureplan och lagade mat. Bra mat, ekologisk och duktig – modern mat med avstamp i forna, gedigna tider. Precis som med modet, musiken och filmerna. Allt var retro i fräsch och jättesmart nytappning.

00-talet var bra.

00-talet var händelserikt.

00-talet var högkvalitativt. Vi hade verkligen lärt oss att ta det bästa från historien. Till och med de sopiga dokusåporna var starka, rent produktionsmässigt.­ TV4:s inställsamma helgunderhållning också. Hitlåtarna var jätteduktiga. Och tv-dramat hade aldrig någonsin varit bättre.

Men.

00-talet hade ingen stil.

00-talet hade ingen look.

00-talet hade inget stort nytt som syntes på håll – trots all ny hypersnabb och briljant teknik. Inte ens nya musikgenrer uppfanns. Synth kallades elektro, goth kallades emo, rave kallades new rave, det var ungefär allt.

00-talet var som Chris Martin i rockbandet Coldplay både lät och såg ut: Färglös, snygg, anonym, smart, tråkig – men bra. Absolut bra. Jättebra, faktiskt. Men osynlig. Lam.

00-talet var årtiondet då vi levde på nätet. Verkligheten flyttade in i cyberspace, cyberspace blev verkligheten. Vi gick inte ens ut för att hyra film eller köpa musik, den snodde vi hemma i soffan. Och eftersom det var ett oerhört kommersiellt och cyniskt årtionde där framgång mättes i antal klick på internet – det spelade ingen roll varför det klickades bara att det klickades – blev det ett inferno av sex, skvaller, shopping, stekare och kändisar som vann. Och det var ju inget nytt, det hade ingen ny look.

Såhär ungefär:

60-talet var Beatles-kostymer och mods, 70-talet var hippies och progg, 80-talet var new wave och rosa, 90-talet var, hm, inte så mycket det heller, men grunge och IT-skejtare kanske.

Hur klär vi ut oss när det är dags för 00-talsfest?

Hur klär man ut sig till bloggare?

Följ ämnen i artikeln