Stjärnornas krig i Eurovision 2012
TRUS ANALYS:
Ett Eurovision utan ”schlagerbögarna”? Då kan vi lika gärna lägga ner skiten.
Stjärnornas krig 2012 kommer att gå till historien.
Jag har redan checkat in i lyxsviten vid den så kallade ”dödsstjärnan”. Jag står på den 35:e våningen på Full Moon Hotell i Baku och blickar ut över det Kaspiska havet.
Det är nu eller aldrig den koreanska arkitektbyrån måste bygga det där beryktade ”Star wars”-inspirerande, gigantiska hotellkomplexet i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Ett ultimat sätt att stoltsera med landets oljetillgångar.
I lördags natt bevittnade jag duettparet Ells och Nikkis stora lycka och glädjetårar. Slutet på flera års kamp och spenderade pengar, då Azerbajdzjan äntligen vann Eurovision song contest (med hjälp av ett fullblodat svensk team, viktig detalj).
Men jag inser att min exotiska dröm om att bo i toppen av ett rymdskepp är, säg naiv. För medan jag tror mig vara Amidala får exempelvis minderåriga gå på gratis kurser i krypskytte.
Det ska, enligt en debattartikel i Aftonbladet av Folkpartisten Fredrik Malm, ”skapa en känsla av tapperhet och mod bland unga, vilket ska förvandla en tonåring till en djärv och orädd soldat i framtiden”...
I debattartikeln kallar han Azerbajdzjan för en krigshetsande diktatur.
Årets största gayfest ska hållas i ett land som exempelvis inte ställer sig bakom UNHCR:s utlåtande att stoppa våld och förföljelse av homosexuella.
Dessutom varnar UD sedan det på senare tid har uppmärksammats om en särskilt svår situation för journalister och mediefrihet. Det finns också en förhöjd risk för terrordåd, särskilt på platser där många västerlänningar vistas.
Efter finalnatten mindes vi tillbaka till 2009, då landets säkerhetstjänst lekte Darth Vader och kartlade sms-trafiken under en Eurovision-final. Totalt hade 43 personer röstat på grannlandet och ärkefienden Armeniens bidrag ”Jan Jan” med Inga och Anush. De ansågs vara en säkerhetsrisk för landet.
Efteråt fick Azerbajdzjan en skarp reprimand av EBU (Europeiska radio- och tv-unionen). De har befogenheten att diskvalificera, ge reprimander och böter till länder som bryter mot Eurovisions regelbok.
Det ska bli intressant att se hur EBU hanterar Eurovision i ett land där mänskliga rättigheter och demokrati inte är en självklarhet.
Det ska bli intressant att se om Azerbajdzjan får en skjuts mot demokrati eller om säkerhetstjänsten kommer och knackar på vår hotelldörr 02.15.
Frågorna är många och kommer inte att börja besvaras förrän i sommar då EBU-bossarna kallas till stormöte. Och huruvida landets arrangör kan visa upp garantier för säkerheten.
– Så länge EBU godkänner medlemmar så godkänner de ju också landet som värdland. Men det är en svår och komplex fråga, säger Christer Björkman, som sitter med i EBU:s utvecklingsgrupp.
Hur höga krav ska EBU ställa på värdlandet och hur mycket ska/måste de lägga sig i landets politik?
Om EBU-chefen Jon Ola Sand inte haft sin mobil avstängd i två dagar hade han gärna fått svara.
– Säkerheten är en stor fråga. Men de har gjort allt för att vinna det här så jag tror att det kommer vara väldigt uppstyrt, det är deras absoluta mål, säger Christer Björkman.
EBU och den azeriska arrangören har ett hårt arbete framför sig.
May the force be with you.