Man vill inte förlora Amy

Susanne Nylén

Talang och destruktivitet går ofta hand i hand.

Amy Winehouse är bara en i raden av stjärnor som försvinner in i dimman.

Medan vi tittar på.

Tragiskt är ordet .

Jag har fortfarande inte smält Heath Ledgers död. Vännerna varnade honom för sömnpillren och bad honom att söka hjälp för sitt drogberoende.

Han dog för tidigt.

Och många av dagens stjärnor kan gå samma tragiska öde till mötes. Vi har redan sett bilderna på Paris Hilton, Nicole Richie, Lindsay Lohan och Mischa Barton som påverkade grips av polisen.

För att inte tala om Britneys kollaps för några veckor sedan.

Det räcker nu. Vi vill inte se er supa, knarka och kasta bort era karriärer.

Här, i England, är det värre. Ni minns väl bilderna på Kate Moss när hon drar en lina på ett cd-fodral? Eller Pete Doherty som tar en heroinspruta i armen?

När Amy Winehouse vinglar runt i sin lägenhet helt väck av olika substanser är det hennes vardag. Hennes liv har blivit en sorglig följetong i brittiska tidningar.

Hon har blivit Englands Britney Spears.

Bikupan på huvudet har vuxit sig större för varje dag och kroppen har minskat. Barfota, i behå och gråtande har hon sprungit runt på Londons gator. Mitt i vintern och förkrossad över att hennes snubbe sitter häktad.

Familjen skyller på honom – och på paparazzi.

De är säkert bidragande orsaker.

Men Amy hade problem långt före sitt genombrott. Hon skar sig i armarna, hade ätstörningar, alkoholproblem och började tatuera sönder sin kropp redan som 15-åring.

– Mina föräldrar insåg redan då att jag kommer göra precis som jag vill, har hon sagt.

Trasig ända in i själen men hon ville inte checka in på rehab.

No, no, no.

Nu fanns ingen återvändo, så håll tummarna för alla amysar, britneys och anna nicoles där ute som kastar bort sina liv på det mest smutsiga sätt.

Droger är skit.

Amy, lär dig det.

För vi vill inte se ännu en talang gå förlorad.