Jag hade gjort det bättre!

Jan-Olov Andersson

Kärlek 3000 är en banal svensk independentfilm

Svenskt kärleksdrama av Shahriyar Latifzadeh, med honom själv, Hanna Alström, Henrik Lundström, Lars Väringer m fl.

Åh, vad glad man blir, för att villkoren för filmproduktion har förändrats under senare år, att det faktiskt tycks gå att göra filmer utan bidrag från Svenska Filminstitutet eller SF.

Åh, vad ledsen man blir att en typ av svensk independentfilm som är banbrytande på samma sätt som ”Sex, lögner och videoband” var i USA tycks dröja.

Men Shahriyar Latifzadeh har åtminstone spänt bågen. Anslaget är storslaget, ut med all diskbänksrealism, hans kärlekshistoria har ett slags sagoskimmer över sig som är ganska gulligt.

Han har en ambition att berätta i bilder och bildspråket känns genomtänkt. Är det så bara en färd i en biltunnel i tre sekunder, så nog har regissören letat upp de snyggast dekorerade delarna av Södra länken.

Beröm går också till Hanna Alström i den kvinnliga huvudrollen. Med små medel är hon så uttrycksfull att man anar en stjärna i vardande (hon har också synts i SVT-serien ”Livet i Fagervik”).

Ett poänglöst misstag är inledningen, där huvudpersonen Sams släpiga och entoniga berättarröst i förväg sammanfattar hela den rätt banala historien om blasé ung man som möter en spännande kvinna somÌ´1;? ja, till skillnad från filmens regissör vill jag inte avslöja allt i förväg.

Det fatala misstaget av Shahriyar Latifzadeh är dock att sätta sig själv i huvudrollen. Som skådis har han noll kemi vad och med vem han än gör något.

Jag hade ta mig fan gjort det bättre själv!