”Vi har ingen bostadsbubbla”

Professor i fastighetsekonomi: Inget tyder på prisfall

Alla som tror att Sverige har en bostadsbubbla får moteld i en ny rapport.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, är övertygad om att bubblan inte existerar.

– Det finns inget som tyder på ett snabbt prisfall på bostäder, säger han.

Det byggs för lite i Sverige för att efterfrågan på bostäder ska kunna mötas. I kombination med låga räntor gör detta att vi inte kommer att få se något kraftigt prisfall på hus och bostadsrätter i Sverige, skriver Hans Lind i en ny rapport.

– Termen bostadsbubbla brukar betyda en period av kraftig prishöjning som avslutas med en krasch då priserna faller i botten. I Sverige steg priserna 1996-2008, men sedan dess har de i princip legat still. 1996 hade vi en historiskt låg prisnivå, därför är det vi sett av prisuppgång till stor del en återhämtning till en mer normal nivå, säger han.

Marknaden tror på låg ränta

Lind ser heller inget som skulle kunna tyda på att räntorna kommer att stiga.

Stigande räntor medför dyrare lån och sjunkande priser.

– Marknaden är just nu villig att köpa svenska statsobligationer med med en löptid på tio år med under två procents ränta. Det här betyder alltså att marknaden förväntar sig en låg ränta de närmaste tio åren. Det minskar risken för sjunkande bopriser, säger han.

”Kommunerna har för stor makt”

Hans Lind anser att vi Sverige måste få fart på bostadsbyggandet.

Enligt honom står framför allt två hinder i vägen: För stor makt hos kommunerna och en för seg process innan byggplaner kan sättas i verket.

– Varken kommunerna som äger mark och bestämmer över byggandet, eller kommunernas invånare, vill ha nya hus. Utan kommuninvånarnas stöd finns heller inget kommunpolitiskt incitament att bygga mer, därför bör regionen få mer att säga till om när det gäller byggandet på kommunernas bekostnad, säger Hans Lind.

”För lätt att överklaga”

När beslutet om att bygga väl är taget är det för lätt att fördröja med överklaganden, menar Lind.

– Det är för lätt att överklaga, och det utnyttjas av välutbildade och starka grupper som vet hur man gör och därigenom fördröjer och stoppar byggprojekt, säger Hans Lind.

Är det inte en viktig demokratisk princip att man kan överklaga byggplaner?

– Jo, men det borde räcka med att kunna överklaga i en instans. I Sverige kan man överklaga i 3-4 instanser och dessutom flera gånger. Det finns många andra kommunala beslut man inte kan överklaga alls, säger Hans Lind.