Krisvinnaren heter Maud

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

26 Januari 2009. Förra veckan samlades regeringens regi­onala arbetsmarknadssamordnare i Stockholm. Men de trängdes inte i dörren hos Sven Otto Littorins hårdföra statssekreterare Eva Uddén Sonnegård. I stället var det Maud Olofssons närmaste man, Jöran Hägglund, som tog emot landshövdingar och regionråd.

Olofsson framgångsrik

Medan varslen rasat in har arbetsmarknadspolitiken flyttat till näringsdepartementet.

Därför är det på ett sätt följdriktigt att Sven Otto Littorin inte fanns med när regeringen i torsdags presenterade sin nya arbetsmarknadspolitik. I stället stod Maud Olofsson vid Anders Borgs sida.

Det avslöjar inte bara att Maud Olofsson varit framgångsrik i den interna dragkampen. Verkligheten har sprungit förbi den dagordning som regeringens moderata kärna skrev ut för mandatperioden.

Ministerlistan avslöjar ett mönster. Centerpartiet har fått ansvar för näringspolitiken, inklusive energin, transporterna och jordbruket. Folkpartiet håller i utbildningsfrågorna och Kristdemokraterna i sjukvården. Tunga sakområden med potential för skickliga politiker.

Det finns dock ett område där Borg och Reinfeldt placerat garanterat lojala medarbetare från det egna partiet. Det handlar om socialförsäkringar och transfereringar. Reformeringen, eller snarare demonteringen, av dessa är den så kallade jobbpolitikens centrum.

Framstod som hjärtlös

Därför fick Sven Otto Litto­rin uppdraget att försämra a-kassan och Cristina Husmark Pehrsson ansvaret för en stramare sjukförsäkring och det nya, tuffa Sverige.

Kanske kan det sägas ha fungerat, så länge konjunkturen ångade på. Visst framstod försäkringskassan ibland som hjärtlös, och arbetsförmedlingen som fyrkantig. Men det var ingenting som ministrarna inte kunde försvara, eller i värsta fall justera. För vad skulle alternativet vara? Socialdemokratiskt utanförskap?

Aktiva åtgärder krävs

Nu, när varselsiffrorna når rekordnivåer, är situationen annorlunda. Att sätta likhetstecken mellan arbetslöshet och ”utanförskap” är omöjligt när tiotusentals människor oroar sig för att förlora jobbet. Till och med Anders Borg framställer i dag hanteringen av a-kassan som ett misstag.

Det krävs helt enkelt mer aktiva åtgärder, och för det finns ingen moderat generalplan. Det har placerat Littorin och Husmark Pehrsson i ett politiskt ingenmansland.

Nu måste Borg och Reinfeldt skriva om sin plan, och uppdraget för arbetsmarknads- och socialförsäkringsministrarna. I en riktig politik för full sysselsättning är fungerande sociala trygghetssystem nämligen inte ett hinder.

De är själva förutsättningen.

IP