Ericsson i topp – då får 5 000 sparken

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är politisk handling som behövs, inte moralkakor.

helskärm

22 januari 2009. Ericsson­chefen Carl-Henric Svanberg talade om glädje i går. Det är inte så konstigt. Han hade just presenterat förra årets siffror, och de överträffade alla förväntningar. ”Urstarkt”, utbrast en analytiker.

Vinsten det sista kvartalet förra året stannade på 3,9 miljarder kronor, efter skatt. Kassan innehåller 35 mil­­jarder. På viktiga affärsområden ökar omsättningen, och rörelsemarginalen. Faktureringen över­träffar förväntningarna.

Magert blir mindre

Styrelsen föreslår att aktieägarna får dela på sex miljarder kronor. Och att 5? 000 anställda får sluta, tusen av dem i Sverige.

En redan mager organisation kommer att bantas ytterligare. Rimligen kommer det att slå mot teknikutveckling och framtidssatsningar, Ericssons märke, liksom mot stämningen i företaget.

–?Man bygger på rädslan i företaget, säger Åke Hjortsten, ordförande för fackförbundet Unionen på Ericsson, till aftonbladet.se.

Svanberg talade för sin del om hård konkurrens, teknisk utveckling och kommande tuffa tider. Börsen svarade under alla förhållanden blixtsnabbt. Ericsson upp med 12 procent.

Ansvarstänk

Fredrik Reinfeldt talar gärna om företagens ansvar för sina anställda och för framtiden. Rimligen kom­­mer han att be­­svara kraven på samhälls­insatser efter det senaste storvarslet på samma sätt.

Statsministern kommer att säga att han studerat företagets vinster och funnit dem goda. Att det finns resurser i de omställningsförsäkringar som parterna byggt upp. Han kommer att säga att det finns ar­bete på den svenska arbetsmarknaden, i synnerhet för välutbildad arbetskraft. Och han kommer att betona att företagen har ett ansvar som inte samhället ska ta över.

Och naturligtvis har han rätt, moraliskt och långsiktigt.

Det är omoraliskt att säga upp 5?000 människor från sina jobb samtidigt som verksamheten levererar miljarder till ägarna. Det är kortsiktigt att försöka banta en redan slimmad organisation, i synnerhet på ett område där den tekniska utvecklingen varje dag riskerar att springa förbi den som inte ligger främst.

Det finns dock ett problem. Svanbergs uppdrag är inte att värna moralen och få på hans position kan kosta på sig långsiktighet. Hans uppdrag är att leverera en stark rapport, nya aktieutdelningar och stigande börskurser. Precis så fungerar kvartalskapitalism. Reinfeldt begär att kapitalisterna ska handla mindre kapitalistiskt.

Därför blir statsministerns prat inget annat än moralkakor, när det är politisk handling som behövs. Politisk handling som varslade och uppsagda runt om i landet väntar på.

IP