Vad får man säga nu?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

7 maj 2008. Hösten 2001 protesterade Fredrik Reinfeldt mot EU:s rambeslut om terrorism. Förslaget skapade rättslig osäkerhet, menade moderaternas förstanamn i justitieutskottet. Reinfeldt hade rätt. Definitionen av terrorism var för bred och kunde missbrukas.

Dåvarande justitieministern Thomas Bodström pressade till slut fram ett godkännande från riksdagen, med stöd från kristdemokraterna och centerpartiet. Moderaterna och folkpartiet lade ned sina röster.

Nu är tiderna annorlunda. Regeringen har sagt ja till EU:s nya regler mot terrorism, som går längre än det förslag Reinfeldt kritiserade 2001.

Det ändrade rambeslutet innebär bland annat att ”offentliga uppmaningar till terrorism” blir brottsliga. Detsamma gäller ”rekrytering och utbildning” för terrorism.

Begreppen är luddiga. Vad betyder det att uppmana till terrorism?

Justitieminister Beatrice Ask har förhandlat till sig ett undantag för de svenska grundlagarna. Debattörer i tidningar, radio och tv kan gå långt i kritik av till exempel USA.

Men vad händer vid ett öppet möte där någon säger att det är rätt att ta till vapen mot en ockupationsmakt? Vilka plakat får man bära i en demonstation? Hur är det med sajter på nätet som publicerar positiva inlägg om Hamas utan att vara grundlagsskyddade?

Ska polisen ingripa?

Ska polisen ingripa mot alla som stödjer grupper som EU har terrorklassat?

Så har det inte varit i Sverige hittills. Vi har haft en stor frihet för den som vill uttrycka åsikter. Samtidigt har lagstiftningen om uppvigling gått att använda mot uppmaningar till konkreta brott.

EU:s nya rambeslut betyder att stora delar av samhällsdebatten kan hamna i ett gränsland där ingen vet vad som är brottsligt. Inte förrän polisen har ingripit och en domstol avgjort om någon ”uppmanat till terrorism”.

Reglerna ska tillämpas på ett likartat sätt i hela EU, så det är inte enbart Sverige som avgör tolkningen. Polisen i ett annat land kan kräva att de svenska kollegorna ingriper.

Regeringen varnade för riskerna när kommissionen lade fram förslaget. Sverige bör förhålla sig kritiskt tills det är klarlagt att reglerna respekterar mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen, hette det i en fakta-pm till riksdagen.

Sedan dess har säkert trycket på Beatrice Ask varit hårt vid förhandlingsborden.

Nu har regeringen köpt rambeslutet. Miljöpartiet och vänsterpartiet är de enda som anmält avvikande mening. En majoritet i riksdagen har nickat ja. Allt detta har skett utan att lagrådet haft tillfälle att granska förslaget.

Moderaterna borde leva upp till sitt tal om rättssäkerhet och medborgerliga friheter även när de sitter i regeringen.

ME