Jan Björklunds eget skolfiasko
Länder med toppresterande skolsystem som Finland, Japan, Singapore och Korea lär ut olika saker på olika sätt – framför eller bakom katedern – kommunalt eller statligt.
Deras skolpolitik har egentligen bara en sak gemensamt: lärarnas kvalitet är första prioritet.
I Sverige presiderar samtidigt Jan Björklund över vad som mer och mer börjar likna ett monumentalt misslyckande. Lärarlegitimation och den nya lärarutbildningen har varit regeringens två stora reformer för att höja lärarnas status. Bägge ser ut att bli fiaskon.
Lärarlegitimationerna har skjutits upp på obestämd tid och i går rapporterade Dagens Nyheter att krisen för den nya lärarutbildningen är större än vad någon trott. Platserna gapar tomma: folk vill inte bli lärare på Björklunds villkor.
Både lärarlegitimationen och den nya lärarutbildningen var feltänkta. Jan Björklund tror att han genom att höja trösklarna in i läraryrket ska kunna återupprätta lärarens status från en svunnen tid.
I stället borde han fråga sig hur man gör för att locka de mest kompetenta att bli lärare utifrån dagens arbetsmarknad. Skolan behöver professionaliseras till att bli mer lik andra branscher. Lärarna behöver bättre möjligheter att göra lönekarriär och skolledare som hjälper dem att utvecklas.
En snabb pedagogisk utbildning av hög kvalitet och möjlighet att ganska snart få en ledarskapsposition på skolan, skulle exempelvis kunna locka medelålders människor med karriärer i näringslivet till skolan. Och det finns många andra åtgärder som man kan tänka sig.
Vad det handlar om är ett byte av fokus: skapa fler och kortare vägar in i läraryrket, i stället för att som Björklund försöka göra precis tvärtom.