I USA behövs inga skattesubventioner
En vårdag för snart tre år sedan mötte jag den amerikanska författarinnan Barbara Ehrenreich i Stockholm.
I boken ”Barskrapad”, som kom på svenska 2003, har hon skildrat de mest lågavlönades vardag.
Under arbetat med ”Barskrapad” arbetade Ehrenreich bland annat som städerska i privata, och privilegierade, amerikanska hem.
Nu var hon i Sverige för att tala om sina böcker.
–?När det inte finns fackföreningar eller starka myndigheter finns det ingen gräns som stoppar arbetsgivarna, sa hon.
Jag berättade att den svenska riksdagen, just i det ögonblicket, tog emot ett förslag om subventioner av privata hushållstjänster, kanske framför allt städning. En skatterabatt som innebar att statskassan betalade hälften av kostnaderna.
–?Inte ens George W Bush skulle ha kommit undan med det, sa Ehrenreich förskräckt.
På den punkten är jag faktiskt inte säker på att hon hade rätt.
Skälet till att idén att ge massiva subventioner till städning och renoveringar av de mest välbärgades hem inte uppstår i USA är ganska enkelt. Det fungerar i alla fall. Och det fungerar därför att det amerikanska samhället har så stora klyftor att de fattigas arbetskraft blir billig för den som har det bättre.
Så är det inte riktigt i Sverige, trots att klyftorna de senaste årtiondena sakta har vidgats. I alla fall inte i den vita ekonomin, där människor omfattas av ett socialt skyddsnät, om än uttunnat.
I ett samhälle med en smula ambition när det gäller jämlikhet blir det helt enkelt oftast för dyrt att köpa en annan människas tid om det ska ske på marknadens villkor.
Därav den lite märkliga och lätt planekonomiska tanken att skattebetalarna – i alla fall tills vidare – ska stå för en del av kostnaderna. Att det blir ett bidrag till en grupp som redan på många sätt har det ganska bra viftar den svenska statsministern bort:
–?Sverige har inte råd att säga nej till jobb, sa han i helgen.
Ett besked med sikte på framtiden.
Det är snart tio år sedan ”Barskrapad” kom ut i USA, men beskrivningen av vad som händer med människors förhållanden till varandra när de ekonomiska klyftorna ökar är minst lika giltiga i dag.
I synnerhet i Sverige.
En omläsning skulle inte skada inför kommande valdebatter.