Människor far illa – Littorin
Det är inte svårt att föreställa sig den förvåning som personaldirektören Elisabeth Bjar på Skatteverket måste ha känt när hon hittade en order om att ordna 6?000 praktikplaster i sitt postfack.
–?När jag fick brevet var jag övertygad om att de hade skrivit fel, säger hon till Dagens Industri.
Så var det nu inte. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin menar allvar. Regeringens senaste arbetsmarknadspolitiska insats, Lyftet, har haft det trögt. Av 130?000 platser har bara ett fåtal tillsatts och reglerna har kritiserats för att vara snåriga och snåla.
Alltså vill ministern se krafttag, och statliga myndigheters arkiv, kontor och kopieringsrum ska fyllas av 65?000 arbetslösa praktikanter.
Det var därför personaldirektören
Elisabeth Bjar fick brevet med det oväntade innehållet.
Det är lätt att göra sig lustig över arbetsmarknadsministerns ansträngningar när han drygt ett halvår före valet vill kommendera fram tiotusentals praktikplatser hos myndigheterna. För en borgerlig regering, som traditionellt brukat visa upp en skeptisk min inför centralbyråkratin, tyder det på en förvånande tilltro till statsapparaten. Lite femårsplan, men i månadstappning.
Det ligger nära till hands att påminna om hur det för fyra år sedan dundrades mot den dåvarande regeringens behandling av arbetslösa.
Människor som skyfflas runt och statistik som trixas till, sa dagens ministrar då. Det får Littorin äta upp i dag.
Men försöket att kommendera fram praktikplatser i statens myndigheter är inte roligt. Det är i själva verket bara ännu ett exempel på en arbetsmarknadspolitik som havererat.
Frågan om de utförsäkrade från sjukförsäkringen, som vållade sådant rabalder före jul, är inte löst. Den återkommer så snart de utförsäkrades tre månader i Arbetsförmedlingens arbetslivs-introduktion är slut.
Långtidsarbetslösheten finns kvar. Antalet arbetslösa i ”jobb och utvecklingsgarantins fas 3” – redan namnet för tanken till en obotlig sjukdom – kommer att fördubblas till nästan 20?000 under året. Och för den som hamnat i fas 3 är prognosen dyster. I år väntas bara 1,5 procent av de som finns där få ett jobb.
Och ungdomsarbetslösheten viker inte. Människor far illa. Det är därför Littorins krumbukter inte är roliga.