Borgs surande stoppar jobbpakten
Jobbpakten skulle bli Anders Borgs riktigt stora genombrott som folkhemsbyggare. Tillsammans med Fredrik Reinfeldt tänkte sig finansministern ett historiskt handslag mellan arbetsmarknadens parter, kanske på Harpsunds trappa.
Så blev det som bekant inte. Svenskt Näringsliv straffade i praktiken ut sig ur samtalen genom att till exempel vägra acceptera regler som skulle förhindra att dagens anställda skulle kunna ersättas med unga utbildningsanställda.
Förhandlingarna sprack
När förhandlingarna sprack var det förmodligen ett av Borgs bittraste ögonblick på jobbet. Det storslagna fototillfället skulle ju utebli.
Ute i verkligheten fortsatte dock fackförbund och arbetsgivare jobbet med att skriva avtal om yrkesintroduktion. I dag finns det avtal i industrin och i handeln, och så sent som i går utvidgades det kommunala avtalet. Byggnads har sitt lärlingssystem, och flera branscher förhandlar just nu.
Regelverken för hur unga ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som de också får en utbildning som gör att jobbet kan bli permanent finns eller är på väg.
En sak fattas
Det är egentligen bara en sak som fattas, ett ordentligt statligt stöd för att få systemet att lyfta. Anders Borg tvekar, kanske tycker han inte att arbetsmarknadens parter levererat.
Det blev ju inget fototillfälle.
Under tiden fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga, samtidigt som allt fler branscher ser en kommande brist på arbetskraft med kompetens och erfarenhet. Det är alldeles snurrigt.
Därför är det bra att Magdalena Andersson i dagens budgetmotion från Socialdemokraterna föreslår att 400 miljoner kronor - i det här sammanhanget en blygsam summa - för att stötta arbetsgivare som ger unga arbetslösa chansen till praktik och utbildning.
Förslaget har bara ett problem, det kommer inte att genomföras. I alla fall inte innan Anders Borg antingen har slutat sura, eller har fått lämna jobbet som finansminister.