Dags bry sig om det glömda valet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om några veckor är det kyrkoval (20 september). Det brukar kallas det glömda valet och få ett pinsamt lågt valdeltagande. Kanske dags att bry sig denna gång?

Pastor Spak var en radikal präst i början av 1900-talet. Han solidariserade sig med den framväxande arbetarrörelsen i Enköping. När storstrejken bröt ut 1909 höll han en predikan i

Katarina kyrka i Stockholm där han hårt kritiserade en kyrka som inte spelade ”någon annan roll än den av det maktägande storkapitalets lejda lakej”.

Högerpressen skällde ut pastor Spak efter noter och kallade predikan för ”socialistpredikan”, ”en skandalös predikan”, ”socialism från predikstolen” och så vidare. Aftonbladet (som på den tiden var reaktionär) skrev en ledare under rubriken ”Politiska pastorer” och ansåg att Spak borde åtalas.

”Från tusentals predikstolar tjöts och vrålades söndag efter söndag de mest fanatiska förbannelser ut över de för sin solklara rätt under de bittraste umbäranden kämpande arbetarmassorna”, skrev Spak sen i sin memoarskrift ”Mitt liv och kyrkan”. Han miste sedermera prästämbetet.

Jag tänker på Pastor Spak när jag funderar över kyrkovalet. Från en del håll brukar höras att kyrkan inte ska vara politiskt styrd. Hur en stor organisation med sju miljoner medlemmar ska kunna fungera demokratiskt på något annat sätt än genom att det formas nomineringsgrupper brukar dessa belackare inte kunna svara på.

Kanske drömmer de om en kyrka enbart styrd av präster eller om en hierarkisk påvekyrka? Svenska kyrkans folkkyrkostruktur har djup förankring bland medborgarna.

Och kyrkan har alltid varit politisk. Det visar inte minst historien om pastor Spak. För hundra år sedan stod kyrkan på maktens och överklassens sida och bekämpade socialdemokratins och fackföreningsrörelsens framväxt.

Till långt in på 1900-talets mitt var det en självklarhet att Svenska kyrkans ärkebiskop satt i Svenska Dagbladets styrelse. Men allteftersom samhället förändrades förändrades också folkets kyrka.

För femton år sedan skrev Timbro en rapport om att kyrkan gick åt vänster. Väldigt många av biskoparna visade sig enligt högersmedjan vara socialdemokrater.

Oavsett om man är religiös eller inte spelar religionen roll i samhället. Svenska kyrkan är den största folkrörelsen och som sådan en viktig mötesplats och opinionsbildare. Därför borde kyrkans medlemmar, det vill säga det stora flertalet svenska medborgare bry sig om vilka som styr i kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkomöte.

På höstens kyrkomöte kommer exempelvis frågan om homosexuellas rätt att ingå äktenskap och frågan om kyrkans vigselrätt upp. Det har betydelse vilka som sitter i kyrkomötet – om det är exkluderande krafter som kristdemokrater och sverigedemokrater eller mer inkluderande krafter.

Sverigedemokraterna har länge försökt använda kyrkan som plattform för att framstå som ett rumsrent parti. Det låga valdeltagandet har gjort det möjligt för SD att komma in i kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige runtom i landet. I dag har det främlingsfientliga partiet fyra mandat i kyrkomötet.

Och dessa hembygdsfascister storsatsar inför årets kyrkoval för att kunna få skjuts inför nästa års riksdagsval.

Är du medlem i Svenska kyrkan och vill bevara henne som en öppen folkkyrka och solidarisk kraft i samhället är det dags att masa sig till valurnorna den här gången.