Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Rädda landet, Jan Björklund

Vårt land skakar i dess grundvalar, politikerföraktet växer, människor har märkt att makt är viktigare än ansvar. Det är mörkt.

Statsminister Stefan Löfven sträcker ut sin hand om och om igen, det är närmast larvigt hur bedjande han är om samarbete. Men alliansen inte bara vägrar ta honom i handen – de spottar i den.

Det är osmakligt att se. Centerns Annie Lööf är en svensk enmans-Tea Party-rörelse, hon är förblindad av maktanspråk, hon upprepar ständigt att det är Löfvens ansvar att fixa krisen.

Men hur ska han kunna fixa krisen när alliansen spottar i hans hand?

Det innebär att Sverigedemokraterna, ett parti som bara bryr sig om en enda fråga – att stoppa krigsdrabbade människor från att komma till Sverige – har fått bisarrt stor makt.

De har bara 13 procent av Sveriges väljare. Folket har inte gett dem mandat att äga svensk politik, inte i närheten. 87 procent av svenska väljare och alla de andra partierna vill ha en human och så generös migrationspolitik som möjligt.

Alliansen har svetsats samman efter katastrofvalet och med Stefan Löfvens problem med SD:s förtjusning i rampljuset. Få trodde att SD skulle bli totala rättshaverister och fälla regeringen genom att rösta på en sämre budget för pensionärer, sjuka arbetslösa och barnfamiljer – politik de sagt sig vara emot.

Därmed vet vi helt säkert att SD är ett enfrågeparti.

Det viktigaste av allt: När SD röstar för alliansbudgeten är det inte bara regeringen som drabbas – det är också muslimer, romer, afrosvenskar, bögar, kvinnor och andra hatobjekt.

Ändå har SD:s maktpolitik fått alliansen att svetsas samman igen.

Men för vad?

Vad tror de att de har att vinna på ett extraval? Folkpartiet och Kristdemokraterna ligger farligt kring fyraprocentspärren, Moderaterna saknar partiledare och riskerar att fortsätta förlora väljare till SD.

Vänstern, särskilt Miljöpartiet, har inte särskilt mycket att vinna på ett extraval heller, men de har mycket mindre att förlora än alliansen.

Men extraval blir det om alliansen fortsätter att spotta i Löfvens hand. Det finns ingen annan utväg.

Bara Jan Björklund kan fixa det här.

 

Att samarbeta med Moderaterna är en alltför apart och ideologiskt absurd lösning – både S och M skulle troligtvis implodera – och KD är ännu mer ideologiskt omöjliga eftersom de vill vrida klockan tillbaka till hemmafruarnas gyllene era.

Jan Björklund kan bli Sveriges räddare, och bara Jan Björklund.

Folkpartiet kan återupprätta förtroendet för politiken och medverka i en stabil regering de närmsta fyra åren. Vänsterpartiet kommer klaga men inte haverera arbetet i riksdagen.

Folkpartiet har en stark socialliberal falang, ideologiskt är det inga enorma skillnader mot den moderna socialdemokratin eller Miljöpartiet.

En regering med S, MP och FP är det enda som kan rädda en katastrofal demokratisk situation där ett litet rasistiskt parti i praktiken bestämmer politiken med stöd av alliansen.

Vad har Jan Björklund att vinna på detta?

Tja, behöver han vinna? Kan han inte bara vara ansvarsfull? Det handlar om att ta ansvar i en extraordinär situation. Ingen annan i alliansen är förmögen att göra det,

Men att få ett antal ministerposter, ingå i en stabil regering och inte minst få igenom delar av folkpartistisk politik borde vara belöning nog.

Sverige behöver dig, Jan Björklund. Ta Stefan Löfvens hand. Sätt sedan igång att återupprätta förtroendet för politiken. Bygg sedan landet.

Följ ämnen i artikeln