Strejk tvingar Filippa att lyssna, sjuksyrror!
År 1980 tjänade de 200 högst betalda cheferna inom olika samhällseliter fem gånger mer än en industriarbetare. 2011 tjänade de 17 gånger mer, enligt LO:s nya rapport om makteliten.
Ännu värre: Inom enbart näringslivet tjänar en topp-vd 46 gånger mer än en industriarbetare, alltså lika mycket på ett år som en vanlig snubbes hela arbetsliv. En löjeväckande överskattning av män i slips som äter oxfilé.
Men låt oss lämna den orättvist behandlade industriarbetaren en stund och titta på en än mer misshandlad grupp: våra bästa vänner.
Det är som om de inte finns, eller hur?
Vilket är märkligt eftersom vi alla älskar dem. Alla är vi överens om att de borde få bättre arbetsvillkor och högre lön. Om vi glömmer det så påminns vi varje gång de tar hand om våra sjuka kroppar och oroliga själar på landets vårdinrättningar.
Ändå händer ingenting.
Det kan synas märkligt. Men det beror på en slug politisk taktik.
Hjältarna inom vården tigs ihjäl.
I Stockholm pågår ett barnmorskeuppror eftersom barnmorskorna inte står ut längre.
Inte för deras skull utan för vår. ”Vi kan inte garantera en trygg och säker vård för de kvinnor som kommer”, förklarade barnmorskan Eva Nordlund i DN.
”Vi hinner bokstavligt talat inte gå på toaletten. Du är glad – verkligen – om du hinner äta på sju minuter. När man sedan jobbat i ett sträck hela dagen och ska sy en kvinna vid 20-tiden, då kommer undersköterskan med ett glas saft så att man inte ska skaka så mycket på handen”, vittnade barnmorskan Ia Jeppsson i DN.
Men vad kommer att hända med detta uppror?
Jag gissar: ingenting.
Sedan över två år pågår ett sjuksköterskeuppror under parollen ”inte under 24 000” och där händer ingenting, absolut ingenting.
Makten är nämligen genial. Cynisk och ohederlig men taktiskt briljant. Man låtsas som att det regnar, som att problemet inte finns. Att vårdpersonalen inte finns.
SVT:s ”Debatt” har, som ett enda litet exempel, försökt debattera vårdens problem minst tre gånger det senaste halvåret – men misslyckats eftersom politikerna vägrar komma. Stockholms högsta ansvariga, landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M), nobbar alltid. Hennes dyra pr-konsulter vet hur man dödar en fråga.
Medier kan nämligen inte tjata om frågor när ingen från den ansvariga sidan vill försvara sig. Ensidig journalistik, spelar ingen roll om ändamålet är gott, är ohållbar. Alltså tystnar alla.
Men det läskigaste av allt är att vi – och med vi menar jag dig, mig, våra folkvalda och alla – vet att vårdpersonal är fantastiska människor som gör sitt yttersta för att hjälpa oss när vi ligger där på britsen.
Vi vet att de kommer att ta hand om oss även om de går på knäna.
Det är fruktansvärt orättvist.
Jag kan bara se en lösning: Sluta att prata om ”uppror”. Det ordet betyder ingenting i vårt digitala samhälle där alla gör lama uppror på Facebook.
Handling krävs. Strejka, barnmorskor och sjuksyrror! Släpp er enorma yrkesheder, skit i de konsekvenser alla litar på att ni inte skiter i. På en enda dag skulle hela samhället falla i bitar.
Då kan inte Filippa Reinfeldt ignorera er längre.