Hur vet man vilken doktor som är bäst?
Härom veckan köpte jag ett nytt strykjärn. Jag gillar att stryka och såg fram mot en helkväll vid strykbrädan. Väl hemma pluggade jag in strykjärnet och då slocknade hela lägenheten.
Jag försökte en gång till, men jordfelsbrytaren slog till. Det var uppenbarligen något fel på mitt nya järn.
Dagen därpå gick jag tillbaka till affären och klagade. Försäljaren beklagade, jag fick givetvis ett nytt strykjärn och lite pengar för besväret.
Ibland är det enkelt att vara kund.
Om vi i stället tänker oss att jag går till vårdcentralen med ont i magen och läkaren säger att jag stressar för mycket. Om jag senare samma dag tas in akut för blindtarmsinflammation eller gallsten, då är det inte lika lätt att vara kund längre.
Vad skulle kompensera tio timmars lidande?
Om läkaren missar en riktigt allvarlig sjukdom, då duger ingen kompensation i hela världen.
De som kommer till sjukvården är inga vanliga kunder. De är patienter och de kommer med sina kroppar som insats. De måste kunna lita på vården.
Förtroendet för sjukvården är en central fråga i den politiska debatten. De senaste dagarna har moderater och socialdemokrater presenterat sina sjukvårdsprogram.
I Moderaternas sjuka värld är patienten kund, där är valfriheten en garanti för en bra vård. Fri etableringsrätt för vårdgivarna och sedan får patienterna välja den bästa doktorn. Men hur vet man vilken doktor som är bäst och vilka patienter hamnar hos de dåliga doktorerna? Den som väljer fel får skicka in en anmälan och i värsta fall stämma vårdcentralen i domstol. Men då är skadan redan skedd och allting är egentligen för sent.
Socialdemokraterna vill i stället öka kontrollen och införa ett certifieringssystem som verkar förebyggande. Särskilda kontrollanter ska åka runt och inspektera vårdinrättningarna. Den vårdcentral som inte håller måttet blir av med certifieringen tills problemen har åtgärdats.
Certifieringen prövas hela tiden så att förbättringsarbetet blir en process. Ett liknande system finns redan i Danmark och där förbättras nu vården kontinuerligt.
I ett sådant system kan patienterna känna sig tryggare, för när magen värker är det svårt att göra smarta val. Själv blev jag orolig först på operationsbordet. Läkaren såg förfärligt ung ut.
–?Hur många blindtarmsoperationer har du egentligen gjort? frågade jag.
–?Tja, du blir den femte i natt, svarade han.
Jag hade valt rätt läkare. Men egentligen ska man inte behöva fråga, sjukvården ska vara trygg ändå.