En hel veckoranson av uselt fett i en måltid
Kommer ni ihåg transfetterna?
Det delvis härdade fettet som dolde sig i våra kakor, kex och popcorn? Det som gjorde oss feta och orsakade ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar?
För en dryg vecka sedan antog EU-parlamentet med tydlig majoritet en uppmaning till EU-kommissionen: Förbjud transfetterna.
Sedan den stora diskussionen om de farliga fetterna startade för ett par år sedan har alltså ingenting hänt. Inte förrän nu, när parlamentet föreslår ett förbud.
I Sverige gömmer regeringen och Livsmedelsverket sig bakom EU. På verkets hemsida kan vi läsa att man valt att diskutera med livsmedelsindustrin i stället.
Frågan är vad de diskussionerna lett fram till, så här ett par år senare?
Jo, vi svenskar äter fortfarande transfetter, cirka två gram per dag och det är maxdosen, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Vi äter alltså fortfarande på gränsen till för mycket transfett.
Nu äter vi lite olika. Vissa grupper äter mer transfett än andra. I Danmark gjorde hälsorådet Ernæringsrådet en undersökning som visade att en liten grupp av ungdomar och chaufförer fick i sig väldigt mycket dåligt fett. De åt snabbmat eller tvingades äta sin middag på någon bensinstation. Efter den undersökningen förbjöd Danmark transfetterna. Man valde att skydda den här gruppen och strunta i EU.
Ohälsosamma matvanor är en klassfråga. Det visar en rapport som svenska Folkhälsoinstitutet lämnade till regeringen härom dagen. Kraftig övervikt är vanligast bland lågavlönade och personer med kort utbildning. De riktigt feta finns bland de lågavlönade, de arbetslösa och de som går på sjuk- och aktivitetsersättning.
Generellt sett har männen sämre matvanor än kvinnorna.
Högutbildade kvinnor med gott om pengar äter nyttigast.
De feta har ett gemensamt, de tjänar mindre och måste därmed köpa billigare mat. Det blir mat med billigt fett och socker i stället för de dyrare råvarorna. Korv i stället för lammfilé.
Sedan Danmark förbjudit transfetter i maten räknade Steen Stender från Ernæringsrådet på flera europeiska länders snabbmat. Han ville utvärdera det danska förbudet.
En dansk portion snabbmat innehöll 0,4 gram transfett (uppmätt 2005–2006).
En svensk portion, däremot, innehöll 14 gram. En hel veckoranson av uselt fett i en enda måltid.
Men i Sverige väntar man på EU. Den svenska folkhälsoministern Maria Larsson skulle kunna sätta press på kommissionen genom att gå före med ett nationellt förbud. I stället låter hon åren gå medan Livsmedelsverket pratar med industrin. Det blir en långsammare process. Visst har många företag lyssnat på larmen, heder åt till exempel McDonalds som tagit bort transfetterna helt frivilligt.
Men det går inte att tala hela den internationella lågprisindustrin till rätta. Svenska Livsmedelsverket rår inte på importen av billiga livsmedel. Transfettet är billigt, det hamnar i billig mat som fattiga människor har råd att köpa. Fetman är ett allvarligt hälsoproblem och det blir inte mindre för att det är de fattigaste som blir fetast.