Något är ruttet i staten Sverige
Våra system spricker och rostar sönder. Järnvägens kontaktledningar är bara ett exempel.
Sedan ett dygn tillbaka står tågen mellan Stockholm och Uppsala åter stilla. Tiotusentals pendlare försöker än en gång hitta någon buss som kan ta dem till jobbet. Andra tar bilen vilket får infarterna att korka ihop.
I bästa fall går Uppsalapendeln i morgon.
I torsdags var det tågstopp mellan Stockholm och Göteborg. En nerriven kontaktledning vid Herrljunga tvingade trafikanterna att ta vägen över Trollhättan. Det var inte första stoppet på den linjen. Resenärerna ger upp. De har tröttnat på förseningar och väljer bort tågen, visar en Sifoundersökning som publiceras i Svenska Dagbladet.
Inte ens Trafikverket kan räkna ut vad underhållet ska kosta. Det är något ruttet med den svenska järnvägen.
Posten försenas (som om den någonsin kom i tid). Näringslivet drabbas när varorna fastnar någonstans längs järnvägsrälsen. På SSAB beräknar man att förseningar i tågtrafiken kostar bolaget 120 miljoner om året.
I radioprogrammet "Godmorgon världen" konstaterar professor Carl-Johan Engström från KTH att underhåll av system verkar vara en lågprioriterad fråga som har låg status. Han jämför järnvägen med våra va-system, ni vet vatten och avlopp som rinner under våra gator.
Det är en skrämmande parallell. Att avloppet skulle vara lika illa skött som stambanan mellan Stockholm och Göteborg.
– Va-systemen är inte lika uppmärksammade, säger Carl-Johan Engström. Det som inte syns är inte lika angeläget. Men vi har redan sett de första tecknen på dåligt vatten i samband med sjukdomar.
Både Östersund och Skellefteå har drabbats av tarmparasiter i vattenledningarna. Tusentals förgiftades och många fick uppsöka sjukhus. Men har vi någonsin hört en riksdagspolitiker tala för en inventering av landets va-system?
Det kommer att bli som med järnvägen. Rösterna höjs först när kollapsen är nära. När fler blir sjuka.
Vi lever i kvartalspolitikens tidevarv. När snabba tweetar får avgöra den politiska dagordningen är det knappast någon som slåss för långsiktiga investeringar i underhåll av infrastruktur.
Ändå är det just därför vi har politiken. För att den ska forma ett samhälle som håller på sikt.
Det är egentligen ganska ointressant vilka som förstörde flest kontaktledningar - sossarna eller Alliansen. Det viktiga är vem som bygger upp systemen igen. Och vem som vågar satsa på nya och långsiktigt hållbara projekt.