Så kartlägger ICA våra vanor som CIA
Det kanske bara är praktiskt.
Om amerikanerna kan läsa riksdagens e-post behövs det inga spioner.
De svenska hemligheterna kan strömma direkt in i CIA:s datorer med benägen hjälp av Google. Då blir det inget blod, inga nervösa möten. Inga portföljer som byter ägare på någon iskall tågperrong.
Billigt blir det också. Ambassader kan stänga när informationsutbytet sker utan mänskliga händer.
Ett riksdagsparti som använder Googles mejl är Folkpartiet. Nu tror gruppledaren Johan Pehrson inte att främmande makt har något större intresse av att avlyssna just hans parti. Men ändå. Det kunde ju ha handlat om något annat än skolan.
Det finns inga mejl som är hemliga, slår Google också fast i en skrivelse till en amerikansk domstol.
– Google har en gång för alla erkänt att de inte respekterar integriteten, konstaterar John Simpson vid konsumentorganisationen Consumer Watchdog.
Och varför skulle Google respektera folks privatliv? Företaget lever ju på att analysera vår trafik för att sedan kunna rikta reklam till oss. Det är
ungefär som Facebook. Hur mycket bantningsreklam ska man behöva stå ut med? Facebook vet hur man ska förolämpa en kvinna. Men jag gör vad jag kan. Varje gång jag är inne kryssar jag bort all reklam och markerar den som ”stötande”.
Facebook levererar sin information till NSA och CIA som därmed kan notera att jag har en benägenhet att protestera.
Om vi så kastar om bokstäverna i CIA får vi ICA och ännu en spionorganisation.
ICA registrerar vartenda köp jag gör, vet vilket skurmedel jag föredrar och att jag gärna köper ekologiskt. Varje månad kommer sedan rabattkupongerna på miljömärkt såpa och KRAV-bananer.
Tänk er tanken då, att ICA använder Google som avlyssnas av CIA som kanske ännu inte stämplat mig som miljöterrorist, men som kanske skulle kunna göra det en vacker dag då någon datanörd kör ihop mitt politiska engagemang och min protestlusta med mina köpvanor.
Nej, jag är inte paranoid. Jag tror inte att jag är föremål för några större säkerhetspolitiska kontroller. Min poäng är givetvis att avlyssningen drabbar
alla. Att den är allmänt förekommande och att den kan samköras.
För några år sedan hade vi en hetsig debatt om rätten till integritet. I andra länder har Edward Snowdens avslöjanden om Google, Facebook och den amerikanska avlyssningen orsakat nya debattvågor. I den tyska valrörelsen har till exempel Angela Merkel pressats hårt om avlyssningen av tyska medborgare.
Men här hemma är det tyst. Det är bara Centern och KD som lite försiktigt försöker locka över ungdomar från avtynande Piratpartiet. De stora partierna håller däremot tyst.
Men det har de å andra sidan alltid gjort när Storebror är ute i världen och röjer.