Barnen förtjänar ett värdigare liv

I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent.

11 AUGUSTI 2015. Fattigdom

Tidningen Svenska Dagbladet har ­granskat Rädda Barnens årsrapporter över barnfattigdom i Sverige.

Sedan 2008 har andelen ekonomiskt ­utsatta hushåll med barn i Malmö ökat med 0,6 procentenheter, till 31,7 procent. Det betyder att var tredje barn i Malmö lever under ekonomiskt utsatta förhållanden.

Samtidigt visar det sig att fem av de tio största storstadskommunerna faktiskt kan se tillbaka på mycket måttfulla minskningar av barnfattigdomen. Men det ska inte tolkas som att alla barn fått det bättre.

Fattiga blir allt fattigare

I Stockholm – där barnfattigdomen minskar som mest – ökar klyftorna mellan stadsdelarna. Fattiga områden blir allt fattigare och de rika blir rikare.

I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent.

Det där kommer prägla barnens liv. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan att växa upp i fattigdom och att få dåliga betyg i grundskolan. Barn som växer upp med föräldrar som måste ta emot socialbidrag har svårare att ­klara gymnasiet.

Löper större risk

Barn som växer upp i fattiga familjer blir oftare inskrivna på sjukhus, drabbas oftare av psykisk ohälsa och löper större risk att hamna i missbruk och utsättas för brott.

Så permanentas utanförskap och ­cementeras klasspositioner.

När de här barnen växer upp löper de dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med människor som inte vuxit upp

i fattigdom. I välbeställda Malmöstadsdelen Husie är medellivslängden för en man 80,6 år. I den fattigare Södra innerstaden blir en man i genomsnitt 74,8 år.

Att det ser ut så här borde inte komma som någon överraskning. Ändå har vi ­under de senaste tio åren fått se hur folk med jobb fått skattesänkningar betalda av försämringar i föräldra-, sjuk- och ­arbetslöshetsförsäkringarna.

Måste ske en förändring

Barnbidrag och underhållsstöd till ­ensamstående har knappt höjts på ­årtionden. Fritt skolval och ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter har ökat klyftor och snabbat på segrega­tionen. Men utvecklingen går att vända, det går att sluta klyftorna mellan fattig och rik. Regeringen kan, till exempel, ­göra grundskolan avgiftsfri, höja grundnivån i föräldraförsäkringen och höja barn­bidraget.

Det kommer inte vara gratis, det ­kommer inte vara lätt, men det är rätt.

Inget barn ska behöva växa upp ­i fattigdom och på så sätt behöva riskera att leva ett mindre rikt liv.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln