Ministrarnas sjukdom visar privilegiesamhället
I dag avslöjar Dagens Nyheter hur flera svenska ministrar - Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Birgitta Ohlsson och Anders Borg för att nämna några få - undviker karensdagar och därmed också löneavdrag när de är borta från jobbet.
Trots att lagen kräver att statsråd ska få avdrag på lönen när de är sjuka eller missar sina uppdrag har 17 svenska ministrar varit borta från jobbet utan att sjukanmäla sig. Resultatet? Flera tusen extra i lön.
Ministrar är alltid i tjänst även när de är sjuka. Därför behöver de inte sjukanmäla sig, enligt statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe.
Okej, det kanske inte är jätteupprörande att ministrar förväntas arbeta och vara tillgängliga dygnet runt. Det är förmodligen en rimlig ordning när man bär landets kanske viktigaste förtroendeuppdrag.
Vad som däremot är upprörande i Dagens Nyheters avslöjande är hur det sätter det ojämlika arbetslivet i blixtbelysning.
Det är en klassfråga
När karensdagen - att ingen sjukpenning betalas ut den första sjukdagen - införde 1993 gjordes det för att spara pengar i sjukförsäkringen och minska onödig sjukskrivning. Även statsråden fick en karensdag för att klyftan mellan folk och ministrar inte skulle bli för anstötlig.
I dag, när sjukförsäkringen går med miljardöverskott och regeringen Reinfeldt infört nya stentuffa regler som utförsäkrar cancersjuka människor, är karensdagen en smula förargelseväckande.
Men den finns kvar för att disciplinera människor så att de inte slappar bara för att de har feber, halsont och snuva. Ja, inte alla människor förstås.
Folk i vissa yrken kan undgå att bli av med pengar genom att arbeta hemifrån eller stänga in sig på kontoret. Det förekommer att tjänstemannaföretag erbjuder sina anställda att jobba hemifrån om de är småsjuka. På så sätt kan de, precis som regeringens ministrar, runda karensdagen.
Har undersköterskor, lagerarbetare, lastbilschaufförer, plåtslagare, kassörskor och tvätteriarbetare den möjligheten?
Knappast.
Ökad risk för ny sjukskrivning
Det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet kunde visa att det är människor med de tyngsta och stressigaste jobben, men med minst i lön och sämst hälsa, som går till jobbet fast de är sjuka och borde ha varit hemma. Det handlar om klass.
En undersökning bland skogs-, trä- och grafikerfacket GS medlemmar visar att mer än 60 procent någon gång per år gått till jobbet trots att de varit så pass sjuka att de borde ha stannat hemma. För nästan var femte medlem sker det fler än fyra gånger per år.
De flesta som gick till jobbet menade att det var för dyrt att stanna hemma på grund av karensdagen. Andra gick till jobbet för att inte utsätta arbetskamraterna för orimliga arbetsinsatser.
Karolinska Institutet har visat hur personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de nog borde sjukskriva sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och sjukskrivning.
Det är vad som upprör med att Annie Lööf twittrar om att hon ligger hemma sjuk och tittar på tv men ändå glatt tar ut full lön.
Att hon gör det för att hon kan och för att andra människor aldrig skulle kunna det.