Dåliga jobb skapar deppiga människor
Lasse Persson var 53 år gammal när han en junidag i 2010 avslutade sitt liv.
Han hade jobbat som socialsekretare i nästan 30 år, de sista åren i jämtländska Krokom.
Hösten 2009 förändrades så Lasses arbetssituation. Han fick en ny chef som ständigt kritiserade hur han skötte sitt arbete.
- Han kände sig i ifrågasatt och blev fråntagen arbetsuppgifter och blev mer och mer osäker. Han tog det hårt och kände sig särbehandlad, har hans hustru Maria Lundqvist Persson berättat för SVT.
Hittades död på jobbet
Lasse kände sig mobbad och ville byta jobb men fick inte göra det. I stället drog man i gång en utredning på jobbet som kom fram till att Lasse inte utsatts för kränkande behandling. I stället skulle Lasse få en varning, meddelade cheferna. I maj fick han reda på att han skulle sparkas. Lasse sjönk allt djupare in i sin depression.
10 juni, samma dag som Lasse Persson skulle bli avskedad, hittas han död.
I dag dömdes två av Lasses chefer för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Enligt tingsrätten i Östersund har cheferna inte vidtagit tillräckligt med åtgärder mot mobbningen. Genom oaktsamhet och grov vårdslöshet har de orsakat Lasses depression och senare självmord, enligt domstolen.
Stress och press gör oss sjuka
Det ser nästan ut som en tanke att Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, samma dag presenterar en rapport om hur arbetsmiljön påverkar depression och utmattningssymptom.
För mycket att göra och små möjligheter påverka sin arbetssituation ökar risken för utbrändhet och depression. Vuxenmobbning på jobbet är en annan viktig orsak till psykisk ohälsa. Bristande stöd från chef och kollegor kan dessutom innebära en ökad risk att drabbas av utmattningssyndrom. Detsamma gäller dem som tycker att de får för lite belöning för sina ansträngningar.
Stress, press och förändrade villkor i arbetslivet gör helt enkelt människor sjuka.
När Försäkringskassan rapporterat att sjukskrivningarna ökar så får vi veta att kvinnor står för den största ökningen och att den vanligaste diagnosen är just psykisk ohälsa. Enligt regeringskansliets siffror så har andelen sjuka med psykiska diagnoser gått upp från 29 procent till 37 procent på knappt tio år.
Psykisk ohälsa kostar
Enligt OECD kostar den psykiska ohälsan över 70 miljarder årligen i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Ansökningar om aktivitetsersättning på grund av stress, ångest och utbrändhet har nästan fyrdubblats sedan 2000-talets början.
Samtidigt brister både det förebyggande hälsoarbetet och rehabilitering. I dag får bara drygt hälften av LO-kvinnorna tillgång till företagshälsovården. På 1990-talet drog staten in bidragen till företagshälsa och arbetsgivarsidan sa upp det centrala arbetsmiljöavtalet.
Domen mot Lasses chefer och rapporten från SBU säger oss två viktiga saker: arbetsgivaren har ett enormt ansvar för de anställdas psykosociala situation på jobbet och de är bara de som kan förbättra och förändra den.