Är du lönsam, gamle vän...?
När staten bestämmer vilka mediciner och läkemedel som ska subventioneras så väger man också in hur lönsamma olika patientgrupper är. Och eftersom pensionärer bidrar mindre till samhällsekonomin så blir deras mediciner dyrare.
Så kan man förstå ett beslutsunderlag från myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som Svenska Dagbladet berättade om i går.
Det handlar om Zytiga, ett prostatacancerläkemedel som TLV inte vill subventionera eftersom man menar att läkemedlet varken ger livskvalitet eller överlevnad nog i förhållande till vad en behandling kostar samhället.
Men när Calle Waller, Prostatacancerförbundets vice ordförande, begärde ut beslutsunderlaget kunde han dessutom läsa att subventionen skulle bli ännu dyrare för staten eftersom den genomsnittlige patienten – 69 år gammal – inte arbetar efter behandlingen.
”Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader”, skriver myndigheten.
Det finns något djupt besvärande i den för formuleringen. Det tycker även pensionärsorganisationen som nu vill anmäla TLV till diskrimineringsombudsmannen, DO.
Svensk sjukvård anpassas – genom vårdvalsmodeller och dylikt – allt mer till friska människor med tillfälliga och övergående sjukdomar. Högkostnadsskyddet har höjts och läkemedlen har blivit dyrare precis som läkarbesöken. Och i går rapporterade TT att allt fler pensionärer hamnar hos Kronofogden, bland annat därför att de inte klarar att betala sina läkarbesök och mediciner.
Med beslutsunderlag och budgetpropositioner, byråkratiska skrivningar och politiska riktlinjer bygger vi ett samhälle som struntar i de som inte arbetar.