Vårdkrisen är långt ifrån över
Minskade resurser, indragna vårdplatser och färre anställda inte lösningen på krisen i vården.
Krisen för svensk vård och omsorg fortsätter.
Stabsläget på två sjukhus här om veckan visade att det inte existerar några marginaler över huvud taget. Personalbrist, överbeläggning eller en influensatopp är lika med kollaps.
Det mullrar över hela landet.
I veckan sa överläkare Stefan Branth upp sig från Enköpings lasarett i protest mot överbeläggningarna.
– Vi har chefsläkare och sjukhusdirektörer som säger att vården inte blir lidande. Men vi som jobbar på golvet vet att det är så, sa han i en intervju med TV4.
Avhopp och död i Skåne
I dag meddelade socialdemokraterna Ilmar Reepalu, Rickard Larsson och Anders Almgren att de hoppar av Region Skånes styrgrupp för framtidens sjukvård. Och de gör de i protest mot hur sjukvården i Skåne sköts.
"Gång på gång sker strukturförändringar utan dialog och samtal med de berörda: kliniker, ansvariga för läkar- och sjuksköterskeutbildningar och forskare. Förändringarna sker också utan att professionella bedömare kan säga att de leder till bättre eller billigare sjukvård", skriver trion i en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet.
Minst fem dödsfall på Skånes universitetssjukhus, Sus, beror på platsbrist och underbemanning. I fjol försvann 140 vårdplatser från Sus. I dag är Skåne ett av de områden i hela Europa som har minst antal vårdplatser per invånare.
Effektivisering inte effektivt
Reepalu och de andra socialdemokraterna är inte de enda som fått nog av den borgerliga sjukvårdspolitiken i Skåne. Nyligen sa 34 sjuksköterskor upp sig från barnintensiven i Lund i protest mot regionens lönesänkarpolitik.
Och i Sörmland har landstinget fått stänga upp emot 30 vårdplatser eftersom det saknas sjuksköterskor. De dåliga lönerna gör att sjuksköterskor flyr sjukhusen. På akuten i Lund säger undersköterskorna att det krävs mer personal om de ska orka jobba kvar.
Från politiskt håll talas det ofta om att sjukvården ska effektiviseras. Det betyder inte sällan prispress, minskade resurser, indragna vårdplatser och färre anställda.
År 2030 spår SCB att det kommer saknas 30 000 sjuksköterskor. Ungefär samtidigt kommer det behöva anställas 100 000 människor inom hela vården - som läkare och undersköterskor - för att den ska fungera.
Vården går på knäna och det behövs snabbt en ny politisk inriktning.
En inriktning som förmår lägga pengar på att anställa, skapa vårdplatser och som vågar höja lönerna.