Nya domen sänker Reinfeldts jobbpakt
Ska man kunna anställa folk och i stället för att ge dem avtalsenlig lön låta socialkontoret betala?
Frågan måste ställas efter en ny dom i Arbetsdomstolen, AD.
En 19-årig kille som arbetat som lärling hos ett elföretag i Västerås fick gå hem på grund av arbetsbrist. Via Arbetsförmedlingen fick han sedan en praktikplats på samma firma - men i stället för lön fick han socialbidrag.
Facket ansåg att det var ett brott mot kollektivavtalet. I avtalet står det att en nyutbildad inte får jobba som elektriker utan att vara anställd. 19-åringen borde alltså ha erbjudits en anställning som lärling och fått avtalsenlig lön i stället för socialbidrag.
Det tyckte inte företaget och gick till AD. Och domstolen kommer fram till ett intressant beslut. AD menar att 19-åringen är att betrakta som arbetstagare - inte praktikant - men att man inte kan underkänna beslutet om praktikplats.
Med andra ord slår AD fast att socialtjänstlagen - där det står att den som får socialbidrag ska hänvisas till praktik - väger tyngre än kollektivavtalet - där det står att arbetsgivaren inte får anställa arbetskraft utan att betala för den.
Det finns något absurt i att domen kommer när den offentliga debatten handlar om att finna nya system för att komma till ungdomsarbetslösheten. Statsminister och finansminister pratar om jobbpakter och yrkesintroduktion. I den senaste avtalsrörelsen blev resultaten ofta lärlingsplatser och ungdomspraktik.
Kommer arbetsgivare känna sig motiverade att ta emot lärlingar och betala lön när Arbetsdomstolen nu dömt att de lika gärna ta emot unga socialbidragstagare?
Trovärdigheten för lärlingssystemet höjs knappast om ett stort företag i en bransch där systemet redan finns försöker sabotera det.