Svarta marknaden lever och frodas – trots rutavdragen
Jag tror att större delen av den svarta hushållssektorn är på väg att avvecklas, brast Annika Persson, analytiker på Skatteverket, ut när Dagens Industri intervjuade henne i september.
Skatteverket hade då tagit fram en rapport som visade att allt fler svenskar köper vita och subventionerade hushållstjänster, såsom städning och fönsterputsning.
Det ser inte ut som att Annika Persson kommer att få rätt.
Ett argument för rut-avdraget, bland annat formulerat av Centerpartiet, var att många svartjobb skulle bli vita. De 1,3 miljarder kronor som staten subventionerade branschen med i fjol sägs komma tillbaka genom ökade skatteinkomster.
Och visst uppvisar hushållstjänstbranschen en fin tillväxt. Från att ha dominerats av ett par stora företag med 5 500 kunder i början av 2000-talet hade 13 500 företag utfört rutavdragstjänster åt 325 000 personer år 2010.
Men det innebär inte att den svarta marknaden konkurrerats ut. Snarare existerar de olika marknaderna parallellt. Det visar den nya rapporten ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor” från Institutet för framtidsstudier.
Den svarta marknaden är alltså kvar, med lika osäkra och otrygga arbetsförhållanden som någonsin förr. Det som hänt är att det också vuxit fram en ny, vit marknad. Här finns de köpare som aldrig tidigare betalat för hushållstjänster, vare sig vitt eller svart.
Rapporten, som fokuserar på företag som erbjuder hushållsnära tjänster, visar att nästan hälften av de tillfrågade har upplevt konkurrens från den svarta marknaden. 175 kronor är det genomsnittpris man betalar per städtimme efter rutavdraget, enligt uppskattningar. Det är runt 40 kronor mer än det svarta priset.
Ett omgjort rut-avdrag, som det Socialdemokraterna föreslagit, kan fortfarande hjälpa barnfamiljer och äldre i vardagen.
Regeringens linje, att påstå att man är för svartjobb om man inte subventionerar branschen med 1,3 miljarder, håller inte.