Vem ska ta hand om Anders Borg?

I våras tyckte Anders Borg att ­anställda i kommuner och landsting tjänade för mycket. Har finans­ministern funderat på vem som ska ta hand om honom när han blir gammal?

Äldreomsorgen står inför en stor ­personalbrist i framtiden. Omvårdnadsprogrammet räcker inte till för att täcka personalbehovet. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads­politisk utvärdering, IFAU.

Samtidigt som svenskarna blir allt äldre minskar antalet elever som läser omvårdnadsprogrammet. I dag vill ­nästan ingen läsa programmet och ­borgerliga regeringen har aktiv del i det. I den nya gymnasieskolan ger ­yrkesprogrammen inte längre garan­terad högskolebehörighet.

Bara fyra procent av de svenska gymnasieeleverna väljer i dag att utbilda sig inom vården. Och värre lär det bli. Det visar bland annat SCB:s prognoser över efterfrågan på arbetskraft under de kommande decennierna.

Redan år 2023 kommer det att saknas runt 5 000 sjuksköterskor. Om bara 10 år väntas nästan en tredjedel av dagens vårdbiträden och undersköterskor ha gått i pension. Om 20 år kommer det saknas 130 000 omvårdnadsutbildade.

Fackförbundet Kommunals beräkningar visar att 150 000 människor ­måste ­nyanställas fram till 2030.

Det är en ekvation som dramatiskt kommer att öka trycket på den svenska sjukvården. Det är inte utan att man blir lite skraj.

Enligt socialdepartementets långtidsberäkningar kommer personal­behovet i äldreomsorg och sjukvård att öka med upp emot femtio procent ­under de kommande trettio åren.

Om man ska locka fler till vårdyrken måste de bli mer attraktiva. Höjda ­ingångslöner och möjlighet att göra ­lönekarriär är ett måste. Man behöver inte vara raketforskare för att inse sambandet mellan vårdpersonalens låga ­löner och bristen på arbetskraft.

Följ ämnen i artikeln