Men terrorn slår till igen
”En attack, inte bara mot Frankrikes judiska befolkning utan mot hela Europa”
Den misstänkte terroristen Mohammed Merah, 23, mördade sju människor innan den franska polisen satte stopp för honom i går. I skrivande stund har han barrikaderat sig i en lägenhet och polisen förbereder stormning.
I måndags sköt han kallblodigt ihjäl Miriam Monsonego, 8, Gavriel Sandler, 3, Aryeh Sandler, 6, och Jonathan Sandler, 30, på den judiska skolan Ozar Hatorah i Toulouse i sydvästra Frankrike. Tidigare har han mördat tre franska soldater.
Motivet är inte helt klarlagt men verkar vara politiskt, möjligen finns en koppling till terrornätverket al-Qaida. Det påstår han i varje fall själv.
Det var en attack, inte bara mot Frankrikes judiska befolkning utan mot hela Europa. Fruktansvärda minnen väcks till liv. Antisemitismen tar sig visserligen nya former och hittar nya motiv men Europa har sett detta förut.
I går jordfästes de fyra som mördades i måndags på begravningsplatsen Givat Shaul i Israel. Bland de 2 000 som följde dem till sista vilan var Frankrikes utrikesminister Alain Juppe och Israels utrikesminister Eli Yishai. Även de franska soldaterna, alla med rötter i Nordafrika, jordfästes i går i närvaro av president Nicolas Sarkozy.
Ödets iskalla ironiw
Sedan 11 september 2001 har Europa drabbats av flera terrorattentat: Madrid 2004, London 2005, Stockholm 2010, och Oslo och Utøya 2011. Nu Toulouse 2012.
Det är något av ödets iskalla ironi att Sveriges riksdag just i går antog det så kallade datalagringsdirektivet. Det är så västvärlden mött terrorn under de drygt tio år som gått sedan al-Qaida genomförde sin massiva attack mot World Trade Center i New York. Med större befogenheter för militär, polis och säkerhetstjänst.
Vår vardag har blivit mer kontrollerad, personlig integritet och rättssäkerhet får stå tillbaka. Men terrorn slår till igen.
Den har dock ändrat karaktär. Från de storskaliga attacker al-Qaida tidigare var kapabla till har terrorn fragmentiserats. För tio år sedan sa man att det krävs ett nätverk för att bekämpa ett nätverk. Det var delvis kritik mot säkerhetstjänsternas stela hierarkier som hade svårt att förstå och bekämpa terrornätverken.
De ensamma krigarna
I dag är problemet de ensamma krigarna. Som Taimour Abdulwahab, som sprängde sig på Drottninggatan i Stockholm eller Anders Behring Breivik. Uppfyllda av sin politiska vision men utan koppling till etablerade strukturer. Om även Mohammed Merah agerat ensam återstår att se.
Men ökande övervakning och kontroll gjorde inte att dessa terrorister upptäcktes i tid. Det ställer oss inför ett vägval. Antingen hitta nya metoder som faktiskt fungerar. Eller ännu mer av övervakning och kontroll.