Clinton tillbaka

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

6 MARS 2008. Man borde kanske förstått att Barack Obama inte skulle vinna i Ohio och Texas. Varje gång Hillary Clinton är uträknad gör hon storstilad comeback.

Det finns miljoner invändningar mot de kommersialiserade, penning-slukande amerikanska valkampanjerna. Ändå är det fascinerade att följa Clintons och Obamas kamp som aldrig tycks ta slut. Båda väcker enorm entusiasm bland sina anhängare. Clinton lockar partiets traditionella bas, inte minst arbetarklassens vita män och kvinnor. Obama drar till sig yngre, svarta och mittenorienterade väljare i storstäderna.

I grunden är det inte en strid om politiska frågor. Där står de båda demokraterna nära varandra.

Miljö och handel

Det gäller för miljöpolitiken, där båda vill se en 80-procentig minskning av växthusgaserna till 2050 och göra stora investeringar i ny miljöteknik.

Det gäller handelspolitiken, där de vill omförhandla frihandelsavtalet Nafta och inkludera krav på miljö och arbetares rättigheter.

Både Clinton och Obama är bekymrade över att ojämlikheten i ekonomin är den största sedan 1929 och de har i princip samma syn på fackliga rättigheter. Under Bush-åren har fackets möjligheter beskurits, bland annat genom det så kallade ”Kentucky river-beslutet”, som hotar miljoner arbetares rätt att organisera sig fackligt. Enligt Center for economic and policy research riskerar var femte arbetare att förlora jobbet om de försöker organisera sina kollegor fackligt.

Clinton/Obama vill riva upp Kentucky river-beslutet och förbjuda arbetsgivarna att sparka anställda som går i strejk.

Skattehöjningar

Obama är något tydligare med att det krävs skattehöjningar för de rikaste. Clinton matchar det med ett mer ambitiöst program för sjukförsäkringarna.

Det gör dem ändå inte särskilt radikala i en svensk kontext, men det visar att de vill se en annan riktning i amerikansk politik.

Det har spekulerats i att den hårda kampen skulle göra dem båda till förlorare i primärvalen. Att de skulle sänka varandra.

Det är inte alls säkert.

Obamas framgång har byggt på en enorm folklig mobilisering. Tiotusentals aktivister har följt honom i spåren i en kampanj som saknar motstycke i amerikansk politik. Clintons anhängare har tvingats öka sin egen insats i takt med Obamas framgångar.

Den energin borde rimligen vara till deras fördel inför den stora bataljen i höst.

Röstsedel för båda

Det hänger på hur en av dem så småningom utses. Om det blir genom taktiskt rävspel och mygel i korridorerna vid partikonventet i Denver sent i augusti får McCain direkt ett försprång.

I går öppnade Hillary Clinton för en röstsedel med både sig själv och Obama. En dröm för de flesta demokrater. Men, som Clinton själv konstaterade, först måste de avgöra vem som ska stå överst.

JB