Gästkolumnen: Vansinnesdådet i Arizona

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Amerikansk vänster bedömde snabbt attacken som en följd av republikanernas våldsförhärligande retorik

Det dröjde inte många minuter innan attentatet i Arizona utmålades som en politisk handling.

En 22-årig man sköt sex personer till döds på ett politiskt möte. Ytterligare 13 skadades, däribland den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords, känd för sin relativt välkomnande invandringspolitik. Nu ligger hon i koma.

Amerikansk vänster bedömde snabbt attacken som en följd av republikanernas våldsförhärligande retorik. Det fanns vissa tecken på det. Gabrielle Giffords har länge fått utstå brutala attacker från Arizonas höger och i mars förra året vandaliserades hennes kontor. Den högerpopulistiska Tea Party-rörelsen demonstrerade regelbundet utanför Giffords kontor. En av hennes republikanska motståndare ordnade ett kampanjevenemang där man fick skjuta med automatvapen, som en kul grej, under rubriken ”Hjälp mig ­vinna mot Giffords”.

Men inget tyder på att 22-åringen var någon Tea Party-patriot på snedtändning. I hans ilska kan man ana en stark misstro mot regeringen i allmänhet, men om han hade en politisk agenda verkade den underordnad allvarliga mentala problem.

Viktigare är nog att förstå den upphettade politiska miljö där attentatet utspelade sig.

Jag tillbringade en vecka med att resa runt i Arizona förra vintern, för ett reportage om delstatens invandrarfientlighet. Jag besökte Tucson och Phoenix och de frivilliga gränspatruller som tillbringar nätter ute

i öknen, med gevären laddade i fall de får syn på mexikaner som flytt över gränsstaketet. Jag har nog aldrig varit på en mer politiskt polariserad plats i USA.

John McCain, som inför presidentvalet 2008 var en av få republikaner som förespråkade en mer välkomnande invandringspolitik, slöt i höstas artigt upp bakom republikanernas mer extrema invandringskritiker. Det var bara så han kunde bli omvald i Arizona.

Rörelsen högerut har ackompanjerats av våldsam retorik och många av Tea Party-rörelsens frontfigurer verkade märkbart defensiva efter attacken.

Men det fanns också Tea Party-aktivister som erkände att hårda ord kan leda till våld.

Patrick Beck, från en av rörelsens Arizona-filialer, sa i går till nättidningen Slate:

”Jag har definitivt varit på Tea Party-evenemang där folk har sagt olämpliga saker. Vad kan vi göra för att hindra det? Inte så mycket. Det vi kan göra är att försöka vara tydligare med vad vi vill. När vi kritiserar Barack Obama måste vi förklara att det inte är något personligt. Han har fel, men han har goda intentioner.”

Demokraterna och deras debattörer borde uppmuntra självrannsakan hos sina meningsmotståndare, i stället för att göra klumpiga generaliseringar om att hela den amerikanska högern skulle ha ett kollektivt ansvar för detta vansinnesdåd.

Martin Gelin