Putin, Reinfeldt – och vilda djur

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Putin försvarar ­machotigern med viss stolthet”

helskärm

Enligt kineserna är det tigerns år. Men världens största kattdjur är på gränsen till utrotat.

För hundra år sedan gick den kaspiska tigern ända fram till Turkiet. Då fanns det 100 000 tigrar i världen.

I dag finns bara 3 200 tigrar kvar. Flera underarter är redan utrotade, bland dem den kaspiska som försvann redan på 1970-talet. I dag får man åka till Indien, Kina eller östra Ryssland för att över huvud taget hitta några tigrar.

Putin vill rädda tigern …

I dagarna samlas tigernationerna till ett möte i St Petersburg i Ryssland. Det är premiärminister Vladimir Putin som vill ha en internationell överenskommelse för att rädda de sista tigrarna. Han vurmar särskilt för den sibiriska tigern, tyngst i klassen så klart. Den största påträffade sibiriska hannen lär ha vägt 384 kilo.

Det är FN:s år för biologisk mångfald och Vladimir Putin försvarar machotigern med viss stolthet.

Det är mer än man kan säga om Reinfeldts förhållande till mångfalden, han väljer att fega ur även ett sådant här märkesår. För hundra år sedan var den svenska vargen redan svårt undanträngd. I dag finns det drygt 200 vargar kvar i ett område från Värmland till Uppland.

… men Reinfeldt vill ha vargjakt

Men det blir inga räddningstal från Fredrik Reinfeldt, i stället ordnar han – licensjakt.

Visserligen lovar miljöminister Andreas Carlgren att plantera in nya vargar, men dem har vi inte sett till än. I stället är det statsministern som i valrörelsen pratade om tungt rovdjurstryck och lovade ny jakt redan i januari.

Vargen och tigern är rovdjur som hotas av befolkningstryck, av skogsskövling och tjuvjakt. Tigerns öde visar hur fort det kan gå att slå ut en djurart, Putins samarbete med Världsbanken och Världsnaturfonden visar hur tungt det kan vara att bygga upp stammen igen.

Har revanscherat sig

Det är givetvis farligt att jämföra djurarter och samhällen i helt olika delar av världen, även om rädslan hos en värmländsk fårbonde kan vara lika påtaglig som den hos en sibirisk skogsarbetare. Den där rädslan som tidigt präglat oss, det må vara via Rödluvan och vargen eller från Shere Kahn, den människohatande tigern i Djungelboken.

Kanske har tigern ändå revanscherat sig bättre, som lånat sitt mönster åt hela modeindustrin, som nu säljer frukostflingor och skuttar högt i Nalle Puh.

Vargen har en bit kvar där, det får man nog ändå konstatera och inte blir det lättare med en statsminister som underblåser både rädsla och hat.

EF