Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Påveval, nej tack

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-20

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

dimridåer Valet av Socialdemokraternas nya partiordförande är besvärande lik Katolska kyrkans hemlighetsfulla process när den väljer ny påve.

20 NOVEMBER 2010. S-krisen

Konklav. Ordet betyder ”rum som kan ­låsas”, och är namnet på den process med vilken katolska kyrkan utser nästa påve. Alla kardinaler som kan träffas i Sixt­inska kapellet. Påvens ceremonimästare ropar ”Extra omnes” (alla ut!) och sedan ­försluts ingången. Kvar stannar kardinalerna tills de valt en ny påve med två ­tredjedels majoritet. Då bränner de val­sedlarna med torr halm, vilket ger vit rök och är tecknet till omvärlden på att en ny Guds ställföreträdare på jorden har utsetts.

Fick bra sängar

Processen bär besvärande likheter med Socialdemokraternas metod för att utse partiledare.

Katolska kyrkan har stått emot de flesta krav på moderniseringar. Visserligen införde Paulus den VI 80-gräns för röstberättigade kardinaler, och Johannes Paulus II såg till att de fick ordentliga sängar att sova i under konklaven.

Socialdemokraterna står nu inför valet att antingen göra som Paulus den VI, nämligen lite kosmetiska ändringar i valproceduren för att tysta det interna gnället. Eller så tar man i lite mer, så att det märks.

Rena medlemsomröstningar är en modell som förespråkats av vissa. Dock är det oförenligt med Socialdemokraternas nuvarande stadga. Däremot går det att göra andra saker.

Till att börja med skulle valberedningen kunna ställa upp en kravprofil för en ny partiordförande, vad gäller ledaregenskaper och anda förmågor. Denna ska självfallet göras offentlig. Alla delar av partiorganisationen ska dessutom uppmanas att nominera, från enskilda partimedlemmar till partiföreningar och arbetarekommuner. (Det har inte varit förbjudet tidigare, men i praktiken har valberedningen enbart lyssnat på partidistrikten.)

Det som verkligen skulle kunna öppna processen är göra alla nomineringar offentliga, och dessutom ställa krav på att de innehåller en motivering. Detta skulle både ge en bra bild av vad partimedlemmarna egentligen tycker och tvinga inflytelserika partiarbetare att tala ur skägget.

Processen blir rakare

Slutligen bör nomineringsprocessen vara öppen hela vägen fram till kongressen. Då skulle man kunna undvika det som hände förra gången. Då ville många ha Margot Wallström, men hon hoppade av i sista stund. Eftersom nomineringen var stängd, fick de som velat ha henne ingen chans att komma med nya förslag. En öppen nominering innebär lite mer jobb för valberedningen, men en schysstare och rakare process.

Socialdemokratin är trots allt inte katolska kyrkan.

KP