Fredrik Reinfeldt behåller greppet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

4 OKTOBER 2010. Riksdagens öppnande

I dag är det upprop i den svenska riksdagen. Utröstade ledamöter har i en hast fått samla ihop sina papper och pinaler och lämna Stockholm. Nybörjarna har kvitterat ut passerkort och fått sina tjänsterum. Partikanslierna har flyttat och vakterna har hårdpluggat för att känna igen ledamöterna.

Det kommer att ta lite tid för den nya riksdagen att hitta sitt arbetssätt. Turerna kring dagens talmansval får betraktas som en förövning.

Priserna sätts

Regeringen Reinfeldt fortsätter dock. Ännu gäller den av moderaterna hårt kritiserade regeln att en statsminister sitter kvar tills han eller hon råkar ut för riksdagens misstroende, även efter ett val.

Det är precis vad Reinfeldt tänker göra, och redan i morgon får vi en bild av hur moderatledaren förvaltar sin valseger. Då ska nämligen regeringsförklaringen presenteras, liksom den nya regeringen.

Frågan är hur de små allianspartierna kommer att behandlas efter att ha förlorat väljare. Hur många ministrar Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna får blir ett slags test på vilket pris de betalat för samarbetet med Moderaterna.

Förväntade sig strid

Men det är inte det enda motivet till förändringar.

En sak har mer än annat präglat Fredrik Reinfeldts sätt att leda regeringen. Han har försäkrat sig om absolut kontroll över de avgörande politiska sakområdena, helst genom att överlåta ansvaret på garanterat lojala medarbetare.

Reinfeldt visste att trygghetssystemen skulle bli ett politiskt slagfält. Nedmonteringen av a-kassan och sjukförsäkringen utgjorde hörnstenar i den så kallade jobbpolitiken.

Arbetsmarknadsministern och socialförsäkringsministern hämtades också i gruppen av pålitliga, nya moderater. De gjorde sitt jobb, och höll statsministern borta från kritiken mot den sociala nedrustningen.

Kanske återfinns ingen av dem i nästa regering. Sådan är tacken inom politiken.

Dansar på slak lina

Inför den kommande mandatperioden måste Reinfeldt ha identifierat ett annat problemområde: integrationspolitiken. Med Sverigedemokraterna i riksdagen tvingas regeringen dansa på slak lina.

Att Reinfeldt skulle lämna området åt ett annat parti verkar osannolikt. Att den nuvarande integrationsministern Nyamko Sabuni ska få sitta kvar borde vara otänkbart.

I en av slutdebatterna tvingades statsministern ta avstånd från en lista på förslag från just Sabuni. Att låta henne behålla ansvaret för den kommande mandatperiodens känsligaste fråga skulle vara oförsiktigt.

Och oförsiktig är inte landets statsminister.

IP