Nu har skolan haft nog av Björklund

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

7 SEPTEMBER 2010. Skolan

I förra veckan presenterade Skolverket nya, alarmerande, siffror. Rekordmånga niondeklassare, nästan tolv procent, nådde i våras inte kraven för att få börja på gymnasiets nationella program.

Skolminister Jan Björklund blev inte svaret skyldig. Vid sidan av de förväntade utbrotten mot socialdemokratin, flumskolan och ”den nya pedagogiken” levererade han ännu en förklaring.

En seger

Enligt Björklund är de sjunkande resultaten i själva verket en seger. Lärarna har blivigt strängare när de sätter betyg, på skolministerns uppmaning naturligtvis.

Ett stycke skamlös politisk retorik. Hur ska skolan förbättras när utslagning tolkas som en framgång?

Ändå tangerade Folkpartiledaren på sitt bakvända sätt en av orsakerna till att det ofta talas om kris i den svenska skolan. Det är nämligen sant att kraven har höjts, inte genom Björklunds entusiasm för allt som stavas prov och betyg, utan därför att vuxenlivet fodrar allt mer.

Det gäller inte minst de elever som har svårt, till exempel de nästan tolv procent av förra årets niondeklassare som inte är behöriga till gymnasiet. Allt fler slås ut, samtidigt som de genomsnittliga resultaten sjunker.

Det är ingen framgång, för någon.

I går diskuterades partiledarna skolan i tv.

Under lång tid har skoldebatten dominerats av prov och betyg. När ska eleverna testas, och vem ska formulera proven? När ska de betygsättas och av vem? Frågor om sortering, men knappast om kunskap.

Gårdagens tv-debatt blev delvis annorlunda. Trots att Jan Björklund försökte hålla fast vid de enkla parollerna om drill och disciplin handlade diskussionen mest om likvärdighet och rättvisa.

För medan politiker diskuterat betyg och prov har skolan i verkligheten blivit allt mer uppdelad, en utveckling som gått allt fortare de senaste fyra åren. Och ojämlikheten har gjort skolan sämre. Den är den viktigaste förklaringen till att svenska elever inte lär sig tillräckligt mycket i skolan.

Bättre samtal

Bakom de allt större klyftorna finns politiska beslut. Det handlar om det fria skolvalet, om friskolorna och om privata vinster, om kommunalisering och resursbrist. Frågor skoldebatten i åratal kryssat förbi.

Kanske årets val kan bli inledningen på ett bättre samtal om skolan. Att partiledarna väljer att själva ta debatten skulle kunna vara ett tecken. Att oppositionen vill att centrala frågor om styrning, rättvisa och resurser ska utredas, ett annat.

Svensk skola har haft nog av gräl om betyg och prov. Och mer än nog av Jan Björklunds kommandoledning.

IP