Jobbsatsningen – en droppe i havet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

19 AUGUSTI 2010. Jobbpolitiken

Fler jobb ljöd alliansens budskap inför förra valet. Strategin som den borgerliga regeringen sedan tillämpat är stora skattesänkningar – det så kallade jobb­avdraget – och försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Arbetslinjen kallas det.

Har ökat 3 procent

Allt i syfte att stärka drivkrafterna för arbete, som det så vackert heter. Eller helt enkelt öka utbudet.

Det har inte rått på arbetslösheten. Tvärtom. Vid valet 2006 låg den på omkring 6 procent. Nu tangeras 9-procentsnivån. Totalt nästan 490 000 personer. 140 000 av dem är långstidsarbetslösa.

De sänkta skatterna har inte kortat arbetslöshetskön mer än vad skrotade turordningsregleri Las skulle ha gjort, även om Maud Olofsson fåfängt fortsätter sina attacker mot arbetsrätten.

Nu gör regeringen en satsning, vilket kanske är mycket sagt, på att minska talen. Tre miljarder kronor ska användas för att skapa sysselsättning åt sammanlagt 31 000 under de närmaste två åren. Det handlar om praktikplatser, utbildning, utökat anställningsstöd för långtidsarbetslösa och fler av de omdiskuterade och hårt kritiserade coacherna.

Coacherna blev ingen succé

Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg är detta att ”bygga ut volymerna” i arbetsmarknadspolitiken och ”underlätta matchningen på arbetsmarknaden”. Det är stora ord i sammanhanget. En undersökning i våras visade att bara omkring hälften av dem som tilldelats en så kallad coach var nöjda med hjälpen. Ett sådant resultat kan knappast betraktas som godkänt.

Och praktikplatser har regeringen inte­ precis haft någon framgång med. Liksom inte heller med ungdomsarbetslösheten. ”En synvilla”, sa Reinfeldt om nivån på 30 procent.

Avfärdar S förslag

Tidigare i år skulle den nyligen hastigt avgångne arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin göra sitt stora arbetsmarknadspolitiska Lyft. 130 000 personer skulle få praktik inom offentlig sektor. Hälften ville Littorin att staten skulle ta hand om. En personaldirektör misstrodde antalet och gissade att det var en nolla för mycket.

När Socialdemokraterna för en vecka sedan lade fram ett förslag om att minska långtidsarbetslösheten med två tredjedelar, avfärdades det av Reinfeldt som ”dålig länk in till arbetsmarknaden”. Reinfeldt ville inte ha några fler plusjobb (tillfällig sysselsättning inom det offentliga under förra mandatperioden). Alliansen har, menade han, ersatt sådant med skarpare åtgärder, som skattelättnader.

Det är uppenbart att det inte bara är ungdomsarbetslösheten som orsakar statsministerns synvilla.

KA