Nej till kriget

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-20

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

rödgrönt alternativ Oppositionen måste formulera en afghanistanpolitik som har bistånd och civila insatser som grund – inte militarisering. I grunden handlar det om att återupprätta förtroendet för FN.

20 APRIL 2010. Afghanistan

Under S-kongressen i höstas debatterade ombuden Afghanistan. Opinionen mot att Sverige är i krig har växt också inom socialdemokratin. Partistyrelsen hade kallat in före detta utrikesminister Jan Eliasson för att klara hem ett stöd för ledningens linje att Sverige ska fortsätta med sin militära närvaro i Afghanistan.

”Insatsen har gått fel från början. Den är alltför militärt inriktad och alltför tunn i de civila delarna”, sa Peter Weiderud, ordförande för de kristna socialdemokraterna – Broderskapsrörelsen.

Kräver hem svensk trupp

Tunga socialdemokrater som Thage G Peterson, Anders Ferm, Pierre Schori, Maj-Britt Theorin och Ilmar Reepalu är starkt kritiska till det svenska deltagandet i kriget. Partistyrelsen vann omröstningen på kongressen. Men både S och MP har i riksdagen krävt att en översyn ska göras nästa år. V har hela tiden varit emot kriget.

I helgen beslutade de skånska socialdemokraterna att kräva att svensk trupp tas hem från Afghanistan. Partidistriktets styrelse fick majoriteten ombud mot sig. Det säger något om frustrationen inom svensk arbetarrörelse inför detta krig.

Stora legitimitetsproblem

Sammanblandningen mellan USA:s krig mot terrorismen och FN:s Isaf-styrka, som ska bidra med säkerhet och utbilda afghansk polis och militär och möjliggöra humanitära insatser, är djupt problematisk. Att FN-styrkan dessutom leds av Nato och av en amerikansk general gör inte saken bättre.

”Det faktum att Natos militära tankesystem överskuggar förhållningssättet alltmedan FN förlorar inflytande minskar förutsättningarna för fredspolitiska framsteg i Afghanistan”, skrev forskarna Mikael Baaz och Niclas Lantz i Svenska Dagbladet (19/4).

FN-insatsen har uppenbara legitimitetsproblem. Isaf har steg för steg tvingats­ anpassa sig till den offensiva krig­föring som USA-koalitionen inte nått framgång med. Isaf-styrkans trupper, däribland de svenska soldaterna, blir allt oftare inblandade i regelrätt krig. Efter Natos bombningar av byar av misstag är förtroendet hos det afghanska folket kört i botten.

Sverige har en lång och stolt tradition av att delta i FN:s fredsinsatser runtom i världen. Men kriget i Afghanistan är ett i högsta grad tvivelaktigt krig som bygger på den Bushska föreställningen att bomber bäst bekämpar terrorism. FN-mandatet var tveksamt från början och har urholkats under de åtta år som kriget pågått.

Bistånd och civila insatser

Den borgerliga alliansen ser inga problem. Folkpartiet ville till och med att Sverige skulle delta i kriget mot Irak. Det behövs ett rödgrönt alternativ till bombhögern.

Oppositionen måste formulera en afghanistanpolitik som har bistånd och civila insatser som grund, inte militarisering. Det handlar i grunden om att återupprätta förtroendet för FN som fredsaktör i världen och möjliggöra en framtid för det afghanska folket.

HK