Sverige från sin bästa sida

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det kan bli ytterligare guld, silver och brons. Eller ingenting. Oavsett hur det går på damernas tremil i dag och herrarnas femmil på OS avslutningsdag i morgon kan spelen summeras som en svensk framgång med oförglömliga prestationer.

För det är ju så ett olympiskt spel, eller ett EM eller VM, fungerar: en kamp

mellan länder, lag och individer. Ett flaggviftande och en nationalism på lek, om man så vill. I oförställd glädje och sorg.

Svenskarna körde taktiskt

När Marcus Hellner, Johan Olsson och Anders Södergren körde taktiskt och för laget i syfte att bromsa norrmän och

tyskar under skiathlonloppet, eller ”skidbytarloppet”, med gamle mästaren

Thomas Wassbergs mer träffande benämning, var det inget uttryck för någon trögtänkt chauvinism. Möjligen var det en ”landskampsglöd”, i just den idrottsliga mening som delar upp en flernationstävling i vi och dom.

Sedan är det kanske möjligt att urskilja mönster, och till och med tradition,

i allt det som samverkar till idrottsliga framgångar. Precis som sådana mönster och traditioner använts som förklaringar till det ”svenska musikundret”.

Tur att det inte stängdes

Kommunala musikskolor. Skidgymnasier. Kommunernas vilja att ställa ”replokaler” och elljusspår till förfogande. När det gäller skidgymnasierna är de, och har länge varit, plantskolor för den elit som erövrat guld-, silver- och brons-medaljer vid de stora mästerskapstävlingarna.

Charlotte Kalla, Marcus Hellner och Lina Andersson är bara några som har skidgymnasiet i Gällivare gemensamt. Det var tur att det inte stängdes, som var tanken när det en gång inte ansågs vara tillräckligt bra. Hur många fler åkare av Kallas, Hellners och Anderssons kaliber kommer skidgymnasierna i Gällivare och Älvsbyn att fostra i sin gemensamma

vinterskidskola för 15–16-åringar på

Dundret? Vilka förväntningar finns inte på skidskyttegymnasiet i Torsby?

Nationellt glädjetjut

Det kan tänkas att det i ett och annat skidgymnasiums hemort i dag yvs en del över det arbete och alla de timmar som lagts ner på pistade spår och annat som kvalificerad och intensiv vinterträning kräver.

Det är dem i så fall väl unt. De är glada och stolta, med all rätt.

Plötsligt hörs ett nationellt glädjetjut. Det hörs från Årsunda i Gästrikland, Sveg i Härjedalen, från Tärendö i Norrbotten, och Tärnaby i Västerbotten, från Lerdala i Västergötland och Kramfors i Ångermanland.

Ett OS är som ett enda Låt Hela Sverige Leva. Och det har det verkligen gjort. I allra bästa anda.

PS. Det var skönt att vi satte norrmännen på plats!

KA