Dags för mindre ängslig politik

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Det handlar inte om att backa samhället tillbaks till före den industriella revolutionen – tvärtom”

I går uppmanade EU-ledarna Internationella valutafonden IMF att utreda möjligheten att införa en global skatt på

finansiella transaktioner. Att det är just Gordon Brown som tryckt på säger en del om hur den ekonomiska debatten har förskjutits.

Få politiker har varit så associerade med idén att det är finanssektorn

i en avreglerad storstad som ska driva ett lands tillväxt.

Efter finanskrisen hör dessa idéer till det förgångna – men frågan är vad som ska driva den nya tillväxten? Om den moderna storstaden inte ska vara en finansplats – vad ska den då vara?

Förmåga att satsa rätt viktigast

I gårdagens DN publicerade Mona Sahlin, tillsammans med några ledande partikamrater, en artikel om just storstadspolitik. Den var ovanligt ängslig till och med för dagens svenska socialdemokrati. Den vidrörde det mesta (sade en del bra) men tog inte i några målkonflikter.

Forskning visar att för städers ekonomiska utveckling är politikers förmåga att göra rätt satsningar viktigare än något annat. Politisk idé är nödvändig om en region ska bli mer än summan av sina delar – mer än en slumpmässig bunt små och medelstora företag.

Sahlin skriver visserligen om vikten av att förbättra förutsättningarna för kunskapskluster, men inte hur det ska göras. Ungdomar ska uppmuntras att starta företag, men artikeln säger inget om vilken typ av företag. Idén presenteras inte som en del i en strategi för att anpassa storstäderna till framtiden – mer som ett alternativ till arbetslöshet.

Socialdemokraterna håller även fast vid förslaget om en ny egnahemssatsning. Man vill att ”fler människors dröm om ett eget hus ska gå i uppfyllelse”. Men frågan är om det här verkligen är människors dröm och inte bakåtblickande sossars dröm.

Ändlösa villamattor är fullständigt bilberoende miljöer som orsakar enorma offentliga utgifter i form av energiförbrukning och kostnader för infrastruktur. Framtiden kan inte byggas på det sättet.

Dessutom är det ett välkänt faktum att när människor behöver pendla långt till jobbet blir de olyckligare. Något ekonomerna kallar för ”pendlingsparadoxen”.

Beroende av ny teknologi

Världen befinner sig just nu i en grön industriell revolution. Skiftet till en grön ekonomi är beroende av ny teknologi på alla områden, förändrade marknader och nya sätt att leva. För de regioner som förstår att skynda på strukturomvandlingen finns enorma vinster att göra. Tjugo procents minskad energikonsumtion i Europa skulle exempelvis skapa en miljon nya jobb.

Det handlar alltså inte om att backa samhället tillbaks till före den industriella revolutionen – tvärtom att ta samhället vidare genom en ny industriell revolution.

För en mindre ängslig svensk socialdemokrati borde detta vara hemmaplan.

KK