Ta det lugnt, Bäckström

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är knappast facket som visat bristande självkontroll

LÖRDAG 24 OKTOBER 2009.

Avtalsrörelse 2010

Svenskt Näringslivs Urban Bäckström lutar sig tillbaka.

–?Ta det lite lugnt, säger han farbroderligt.

I veckans program av Korseld passar arbetsgivarchefen på att ge fackföreningsrörelsen råd. En uppmaning han kanske skulle spara för internt bruk.

Uppmarschen för vinterns jättelika avtalsrörelse pågår som bäst, och så här långt är det knappast de fackliga företrädarna som visat bristande självkontroll.

I veckan fattade LO under stor enighet beslut om gemensamma riktlinjer inför förhandlingarna. Inga siffror, men några bärande principer. Centrala löneavtal på en gemensam nivå, tryggare anställningsförhållanden och en satsning på låg­avlönade, särskilt kvinnor.

Centrala lönelyft

I förra veckan tog förbunden i TCO – för första gången – ett gemensamt ut­talande om avtalskraven. Hörnstenarna är också här centrala lönelyft och åtgärder för att minska diskrimineringen av kvinnor. Tjänstemannaförbunden betonar dessutom behovet av kompetensutveckling.

Rimliga krav, väl förenliga med de principer som det senaste årtiondet skapat en fungerande lönebildning. Löne­ökningar i takt med våra konkurrentländer och samordning för att undvika kompensationskrav och kostnadsspiraler.

Från arbetsgivarsidan har anslaget varit ett annat. Redan i maj deklarerade sju stora arbetsgivarförbund att de inte ville ha några centrala lönehöjningar. Eventuellt utrymme fick förhandlas ute på företagen. Helst ville direktörerna dessutom ha klartecken för lokala uppgörelser om lönesänkningar.

Arbetsgivarsidan har av tradition haft en stenhård samordning av avtalsförhandlingarna, men inte gärna skyltat med den. Disciplinen har diskret upprätt­hållits av det mäktiga samverkans­utskottet.

Nu väljer alltså arbetsgivarna att frustande offentliggöra sina krav, mer än ett halvår innan förhandlingarna ska starta.

Det låter inte som det lugn Bäckström skriver ut för facket.

Direktörerna argumenterar för ansvar i kristider, men resultatet av deras förslag skulle bli att fack och arbetsgivare på central nivå gav upp ansvaret för lönebildningen.

Facken har förmågan

Det finns förutsättningar för en ansvarsfull avtalsrörelse, utan kompensationskrav eller konkurrens. Om industrins parter ännu en gång förmår ta rollen att sätta en rimlig nivå, om samordningen inom LO håller och om tjänstemännen avstår från att söka genvägar. De senaste veckorna har facken visat att de har förmågan.

Problemet är arbetsgivarnas önskan att utnyttja krisen för att skriva om reglerna på svensk arbetsmarknad. Det är ansvarslöshet, inte ansvarstagande.

IP