De rödgröna har
lagt grunden

Låt oss slå fast en sak från början. Det är en avgörande skillnad mellan en regerings budgetproposition och oppositionens motförslag. Budgetpropositionen kommer att genomföras.

Det betyder att förslagen, eller bristen på förslag, påverkar samhället och vardagen för människor. Budgeten förändrar statsfinanser och arbetsmarknad, och den skapar förutsättningarna för kommande politik. Det gör däremot inte den här veckans oppositionsförslag.

Därför kommer partier som samarbetar om regeringsmakten överens, precis som de rödgröna gjorde under perioden med "samarbetspartier". Och därför markerar oppositionspartier sina respektive profilfrågor, som de borgerliga inför förra valet.

Om ett halvår, inför valet, måste de rödgröna ha en gemensam linje.

I går, när oppositionspartierna presenterade sina förslag handlade mycket om skillnader, och visst finns de där. Vänsterpartiet talar mest om välfärden, Miljöpartiet om miljön och Socialdemokraterna om utbildning och jobb. Skatteförslagen skiljer, liksom prioriteringarna av reformer som borde genomföras.

Vänsterpartiet vill se en storsatsning på en generationsväxling. Unga ska få komma in på arbetsmarknaden, inte minst i en offentlig sektor som står inför stora pensionsavgångar.

Miljöpartiet lyfter fram de gröna investeringarna. Partiet vill se satsningar på infrastruktur, ny teknik och hållbar produktion och användning av energi. Och Socialdemokraterna skriver om vuxenutbildning, riskkapital och miljöfordon.

Trots skillnaderna är det ändå inte svårt att se att oppositionspartierna tillsammans håller på att skapa ett alternativ till den moderata regeringspolitiken. Budgetmotionerna innehåller en lista på nio gemensamma förslag, bland annat ungdomssatsningen, rot-avdrag också för hyreslägenheter och en rättvisare fastighetsskatt.

Framför allt finns en gemensam riktning i de tre partiernas förslag. I stället för ytterligare ökade klyftor vill de möta krisen och arbetslösheten med investeringar, i utbildning, infrastruktur och välfärd. Oppositionen är också enig om att en sådan politik kommer att kräva högre skatter än regeringen föreslår.

Det för tillbaka debatten till de grundläggande skillnaderna i svensk politik.

När Sverige om ett knappt år går till val är det resultatet av regeringens budget som kommer att bedömas, inte ett år gamla oppositionsförslag. Det rödgröna samarbetets trovärdighet avgörs av de gemensamma förslagen för framtiden. Men budgetmotionerna visar att det finns en grund att bygga det programmet på.