Piratpartiet kapar åt sig digitala frågor

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

15 Augusti 2009. Piratpartiet är 3,5 år gammalt men är redan en politisk kraft att räkna med i svensk och europeisk politik.

I riksdagsvalet 2006 fick partiet bara ynka 0,63 procent av rösterna. Sen kom debatterna om FRA-lagen, Ipred med mera och gav piratpartisterna skjuts fram i opinionen. I EU-valet fick Piratpartiet 7,1 procent.

Tar inget helhetsansvar

Nu tänker Piratpartiet, förutom i riksdagsvalet, ställa upp även i kommun- och landstingsvalen nästa år. Gränsöverskridande globala frågor som yttrandefrihet, informationsfrihet och integritet behöver också sitt lokala uttryck, resonerar partiordförande Rick Falkvinge i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Det kan gälla frågor om övervakning, bibliotekens krav på id-handlingar, regestrering av kollektivtrafikresenärer och krav på öppen källkod i kommunens alla datorprogram.

I en tid då Timbrohögern och Svenska Dagbladets ledarsida predikar att det kommunala ansvaret ska minska ser de unga piratpartisterna behovet av att engagera sig just lokalt. Till den kommunala välfärdspolitiken läggs nu informationspolitiken.

Det borde vara tänkvärt för de rödgröna partierna.

Slående är dock det nya partiets oförmåga att ta helhetsansvar. När Falkvinge i Aktuellt får frågan om vad partiet säger om frågor som skola och omsorg var svaret att partiet inte har någon uppfattning utan säljer sina röster till de partier som ger mest tillbaka.

Ger inte förtroende

Det inger inget större förtroende. Piratpartiet är mot att biblioteken kräver ID-kort vid utlåning men har ingen uppfattning om det alls ska finnas några bibliotek.

Man är mot registrering av kollektivtrafikresenärer men bryr sig inte om det alls ska finnas bussar och tunnelbana att åka med. Yttrandefriheten och medborgarrätten kan väl inte stanna vid den digitala sfären?

Piratpartiet är ungt och på många sätt en politisk vilde. Det kommer att möta samma svårigheter som alla nya partier gjort. Falkvinge inser problemet och påpekar att det bara är de skarpaste partirepresentanterna som ska få ställa upp i valet.

Toppstyrning funkar inte

Frågan är om den sortens toppstyrning låter sig göras i en nätbaserad gräsrotsrörelse.

Partiordförandens oförmåga att se det olämpliga i att han själv deltog i styrelsens beslut att gå med på hans krav på en månadslön om 45 000 kr är direkt pinsamt.

De etablerade partierna kan dock inte slå sig till ro med att konstatera att det blir svårt för det nya partiet. I stället måste Piratpartiets framväxt tas på allvar. Det rider på en ny sorts ungdomlig frihetsrörelse och det utmanar den traditionella politiken och dess partiorganisationer.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har många unga väljare. Nu behövs politiska visioner ur de ungas perspektiv och en rödgrön politik för den digitala medborgarrätten och integriteten.

HK