Visst kan EU rädda jobben

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tisdag 26 maj 2009. Jobben, är det en fråga för EU?

Den ideologiska konflikten om sysselsättningen har präglat svensk ­europadebatt länge.

När Ingvar Carlsson ville ha in jobben i EU:s Amsterdamfördrag i mitten av 1990-talet förlöjligade moderata riksdagsledamöter arbetet. De blev tystare när full sysselsättning och livslångt lärande blev mål för hela EU.

Socialdemokrater har genom åren betonat jämställdhet och social rättvisa som tillväxtfaktorer, borgerliga partier har fokuserat snävare på företagens konkurrensvillkor.

Bilden är densamma i den nuvarande valrörelsen.

Märkligt påstående

Gunnar Hökmark (M) tycker inte att arbetslösheten är en fråga för EU. Under sina år i EU-parlamentet har han fört en ideologisk kamp mot ­politiska ingripanden i den fria marknaden. Socialdemokraterna försöker däremot att göra jobben till en huvudfråga.

I kampen om rösterna sägs det ibland att EU-parlamentet inte har någon betydelse för jobben. Det är ett märkligt påstående.

Parlamentet har makt över reglerna för den inre marknaden, som omfattar mer än 500 miljoner människor i världens största ekonomi. Bra EU-beslut skapar tillväxt och jobb.

Finanskrisen kunde lösas

Ambitiösa miljökrav kan driva fram nya produkter för den snabbt växande marknaden i Asien. Bättre regler om konsumentskydd gör att fler kunder i Spanien vågar köpa produkter på nätet från företag i Sverige. ­Hade parlamentet använt sin makt till tuffare regler för bankerna kunde dagens finanskris ha varit lättare att lösa.

Förutom lagstiftningsmakten har parlamentet inflytande över EU:s budget. Den omfattar en rad program med stöd till utbildning, regional utveckling och social integration.

Därför gör Mona Sahlin rätt när hon lanserar förslaget om ett ”vuxen-Erasmus” i valrörelsen, för att göra det lättare att plugga utomlands även för människor med arbetslivserfarenhet.

Lissabonfördraget ger parlamentet mer budgetmakt, även över jordbrukspolitiken. Det är rimligt att partierna inför EU-valet berättar om de vill ha investeringar i forskning och gröna transporter, eller om de vill fortsätta att ge stöd till lantbrukarna.

Parlamentet har en lång rad andra möjligheter att minska arbetslösheten, inte minst för ungdomar – genom EU-stöd, regler för jämställdhet och mot diskriminering, utbytesprogram och mycket mer.

Lagstiftningen avgörande

Enskilda länder har svårt att föra en stimulanspolitik för att rädda jobben. Det går bättre på europanivå om den politiska viljan finns. Ministerrådet, där Anders Borg sitter, är huvudarenan för debatten om aktiv eller ­passiv krispolitik.

Men EU-parlamentets budgetbeslut är strategiskt viktiga och lagstiftningen avgörande för framtidens arbetstillfällen.

EU-valet handlar om att bekämpa jobbkrisen eller luta sig tillbaka och vänta.

ME