Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Så kan EU bli en stolt union

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-22

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Deltagare i en prideparad i Amsterdam festar på en båt. Situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner inom EU är allvarlig, konstaterar EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Nu om någonsin är det dags för unionens ledare att stoppa den utbredda hetsen mot hbt-personer.

22 Maj 2009. Moskvapolisens våldsamma sätt att slå ner lördagens prideparad sätter press på EU:s arbete för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Ryssland är visserligen inte med i EU, men unionen samarbetar med sin granne. Medlemslandet Litauen och kandidatlandet Makedonien förbjuder gayparader. Grekland har högre åldersgräns för manliga homosexuella relationer än för heterosexuella och kvinnliga homosexuella relationer.

Europadomstolen och EU-parlamentet har gjort klart att sådana lagar inte är förenliga med mänskliga rättigheter. Nu om någonsin är det dags för EU:s ledare att sätta tydligt stopp för hetsen mot hbt-personer.

Bengt Held, som bland annat är med och driver bloggen Antigayretorik, har sammanställt hur svenska partier ser på hbt-rättigheter inför EU-valet. Held har ställt fyra frågor. Till exempel: Ska EU-parlamentet kritisera länder som inte respekterar centrala mänskliga rättigheter för hbt-personer?

Sverigedemokraterna svarar nej på allt

Alla partier svarar ja på frågorna, utom Sverigedemokraterna som svarar nej på allt. Kristdemokraterna och Moderaterna har vissa reservationer. Kristdemokraterna vill inte att EU-länder som saknar partnerskaps- och homoäktenskapslagar ska behöva ge juridiska rättigheter åt samkönade par som gift sig i ett annat land.

Moderaterna vill att EU ska ha direktiv om lagar som förbjuder diskriminering av hbt-

personer, men vill inte att direktiven ska vara ”för detaljerade”.

Ledamöterna som alltid röstar nej

Den europeiska hbt-organisationen Ilga har granskat hur EU-parlamentarikerna har röstat den senaste mandatperioden. 13 av 19 svenska ledamöter har röstat ja till alla sex hbt-vänliga resolutioner. Moderaterna Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner och Anna Ibrisagic har röstat nej en gång. Moderaten Gunnar Hökmark och Junilistans Nils Lundgren har röstat nej två gånger. Lars Wohlin (nu Kristdemokraterna, tidigare Junilistan) har röstat nej tre gånger.

RFSU har kartlagt EU-kandidaterna. ”Den som tycker att det är viktigt att EU-parlamentarikerna driver frågor om tillgång till säkra aborter, hbt-rättigheter och andra sexuella rättigheter ska inte rösta på kristdemokraterna

Tuve Skånberg, Sofia Modigh och Gudrun Brunegård eller Moderaternas Birgitta Lindberg och Gunnar Hökmark, Centerns Johan Örjes eller folkpartisten Anders Ekberg”, skriver RFSU.

Situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner inom EU är mycket allvarlig, konstaterar unionens byrå för grundläggande rättigheter i en ny rapport. Hbt-personer får räkna med att utsättas för diskriminering under hela sin livstid.

Gör din röst i EU-valet till en röst för mänskliga rättigheter.

ÅP