Slarva inte med feminismen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

19 januari 2009. Det rödgröna alliansbygget går vidare. Social­demokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har utsett sina representanter i de fem arbetsgrupperna. En skara av riksdagsledamöter, kommunpolitiker och EU-parlamentariker.

En grupp saknas

Socialdemokraten Ylva Johansson är med i gruppen för välfärd och rättvisa. Vänsterpartisten Josefin Brink sitter i gruppen för jobb och ekonomi. Miljöpartiets Yvonne Ruwaida deltar i gruppen för storstadens utmaningar.

En grupp saknas fortfarande. Den feministiska, för jämställdhetspolitik. Det blir ingen sådan grupp. De rödgröna tycker att det räcker med att fem andra grupper analyserar sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det kallas mainstreaming och kan bli ödesdigert. Vi har skrivit det förut och skriver det igen: att inte förbinda sig att göra något innebär ofta att inget blir gjort. Eller att den feministiska politiken slarvas bort. Bara används som glittrigt strössel på den rödgröna kakan.

Genusperspektivet är brinnande aktuellt. Könsorättvisorna blir allt större. Män som riskerar att bli arbetslösa i finanskrisens spår uppmärksammas och får stöd, medan kvinnor varslas i tysthet. Alliansregeringens vårdnadsbidrag och vurm för hushållsnära tjänster uppmuntrar unkna könsroller som säger att kvinnans plats är i hemmet.

Sahlin är tyst

De rödgröna, som består av tre uttalat feministiska partier, borde ta upp kampen mot könsorättvisorna. Men Mona Sahlin är tyst. Varför tvekar hon att gå på feministisk offensiv? Varför slarvar alliansbyggarna bort jämställdhetsfrågan?

ÅP