Vänsterns nya vägval

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-06

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

6 juni 2008. När vänsterpartiet inleder sin kongress i Norrköping i dag ställs ombuden inför en ny utmaning. För första gången någonsin ska kongressen dra riktlinjerna för en politik som kan komma att prövas i regeringsställning. Det var otänkbart under partiets kommunistiska historia och aldrig aktuellt under åren som stödparti åt socialdemokratiska minoritetsregeringar.

Nu säger partiledningen rakt och tydligt att man vill ingå i en vänsterregering efter valet 2010. Frågan är om de får kongressen med sig? För den som hoppas på en rödgrön regering 2010 är tongångarna inom vänsterpartiet både hoppingivande och oroväckande.

Delar av partiets nyorientering väcker hopp. Till exempel försöken till folkrörelsearbete och ambitionen att forma en politik för fler jobb även utanför den offentliga sektorn. Självkritiken och analysen av det dåliga valresultatet 2006 är uppfriskande.

Mer problematisk är den kompromisslöshet som fortfarande verkar vara en så viktig del av vänsterpartiets identitet. Ska en koalition mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vara möjlig måste det finnas utrymme för kompromisser. På ett antal punkter ser det ut som om vänsterpartiets kongress kan vara på väg att låsa sin partiledning vid en politik som inte är förhandlingsbar. Kravet på svenskt EU-utträde kommer att bli svårt att hantera vid ett rödgrönt samarbete, oavsett om samarbetet ska inledas före eller efter ett eventuellt maktskifte 2010.

Efter en lång period då vänsterpartiet framförallt fungerat som en kommentar till socialdemokraterna har partiet visat sig vara förvånansvärt dåliga på att driva oppositionspolitik.

Vänsterpartiet påstår själva att man är den tydligaste oppositionen mot regeringens högerpolitik. Opinionsmätningarna visar att väldigt få väljare håller med om det. Det är egentligen bara med sin kritik av regeringens arbetsmarknadspolitik som vänsterpartiet lyckats bilda opinion. Strategin att lägga sig mycket nära LO har varit framgångsrik. Kanske något för kongressombuden i Norrköping att fundera över.