De svårast sjuka måste gå först

Uppdaterad 2013-10-03 | Publicerad 2013-09-29

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svenska akutsjukhus är överbelagda. Svårt sjuka patienter får inte plats utan skickas runt mellan avdelningar och riskerar att dö innan de fått adekvat vård.

– Det finns tecken som tyder på att vårdplatsbristen kan bidra till dödsfall, säger professorn i patientsäkerhet Hans Rutberg till Svenska Dagbladet.

Tidningen avslöjar i helgen att 2 405 vårdplatser har försvunnit under de senaste tio åren. Sverige är nästan sämst i OECD när det gäller tillgång på vårdplatser. Inget annat land har minskat sina platser så mycket som Sverige.

Det märker alla som tvingats besöka ett sjukhus. Det vill inte ta emot patienter, har inte plats för patienter. Det är kaos på akuten och den som mot förmodan blir inskriven riskerar att hamna på helt fel avdelning. Svenska Dagbladet berättar om den svårt infektionssjuke Roland Johansson som flyttades runt mellan avdelningar innan han till sist dog i en korridor.

Det har gått så långt att anhöriga får efterlysa sin mamma eller pappa som försvunnit i sjukvårdkarusellen. Givetvis är det tufft, särskilt om patienten är gammal och inte orkar göra sin egen röst hörd.

Det är de med livshotande tillstånd, de med svåra kroniska sjukdomar som borde gå först i vården.

Men regeringen prioriterar inte hjärtsvikt och cancer.

I stället har socialminister Göran Hägglund valt att satsa pengarna på det som går fort. Sjukhusen får extra pengar om de opererar hundra höftleder eller bokar in alla med dålig hörsel inom tre månader. Det är i och för sig behjärtansvärt, men inte om det drabbar dem som har det svårast.

Jerzy Einhorn var en kristdemokrat som förtjänade all respekt. Han var cancerläkare och på 90-talet ledde han den statliga utredningen om prioriteringar i vården. Göran Hägglund borde läsa om den. Sjukvård handlar inte om att slå mätbara rekord.

God vård handlar om att först hjälpa den patient som har det allra svårast.

Göran Hägglund säger att han vill organisera om sjukvården. Men platsbristen beror inte på systemfel. Det saknas inte sängar i vården, det saknas personal. Det behövs fler sjuksköterskor, fler undersköterskor och fler läkare, de måste få en rimlig arbetsmiljö och dessutom ska sköterskorna ha bättre betalt.