Saker som Borg inte prioriterar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Budgeten dissekeras

I går levererade finansminister Anders Borg (M) mandatperiodens sista höstbudget.

Män med stora inkomster är vinnarna, sjuka och arbetslösa är de stora förlorarna.

Statskassan går med minus och arbetslösheten är hög.

Ledarredaktionen har läst budgeten och tittat efter vad Borg låter bli att satsa på.

SKOLAN

Ingen räddning i sikte

Den svenska skolan har konsekvent fall­it i internationella jämförelser sedan regeringen tillträdde 2006. För varje år har andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet minskat.

Av de 24 miljarder regeringen hade att spendera lägger Anders Borg bara 600 miljoner på skolan nästa år. Kursen ligger fast.

En tredjedel går till regeringens lärlingssatsning, en åtgärd som de redan hunnit misslyckas med två gånger. Första gången, 2008, hoppade 56 procent av utbildningen.

Skolan är den kanske största framtidfrågan för Sverige. Man skulle kunna tro att regeringen därför skulle satsa stort. Men nej.

FÖRSVARET

Kaffepengar

Enligt ÖB kommer Sverige att kunna försvara sig i en vecka. Detta under förutsättning att försvarets nya organisation blir färdig kring 2023.

För att klara den nivå som riksdagen beställt vill ÖB ha drygt fyra miljarder mer per år. Han får nu 200 miljoner i ökning nästa år.

Nyligen beslutade regeringen dessutom att försvaret ska minska kostnaderna för personal med 500 miljoner. Beslutet är en repressalie för att ÖB offentligt kritiserat regeringen.

På andra sidan Östersjön drar Ryssland i dagarna i gång en storövning där de tränar konsten att invadera de baltiska staterna. Men vid Borgs budgetpromenad göre sig verkligheten icke besvär.

A-KASSAN

Rättvisare – men inte bra

En total u-sväng. Så kan regeringens besked om att man satsar tre miljarder på att slopa de differentierade arbetslöshetsavgiften till a-kassan, en avgift som innebär att en kallskänka betalar mer än en läkare för a-kassan.

Även om Borg nu backar så har differentieringen haft effekt: En halv miljon människor lämnade a-kassan och står i dag utan inkomstrelaterad försäkring.

Nu blir a-kassan lite mer rättvis. Det är bra.

Däremot saknas riktiga förbättringar.

Ersättningen till arbetslösa har inte höjts på elva år. Färre än var tionde heltidsarbetande skulle i dag få en ersättning på 80 procent av tidigare ­inkomst om de blev arbetslösa.

Där saknas fortfarande initiativ.

FAS 3

Ett svek som rullar på

Förra året körde riksdagen över regeringen och beslutade att inga fler arbetslösa skulle hänvisas till Fas 3. Men Fas 3 växer stadigt. 27 000 var inskrivna 2011, i fjol hade Fas 3:arna blivit 32 000.

Var finns då regeringens verktyg för att äntligen lägga ner Fas 3? Tja, inte i höstbudgeten i alla fall.

Från och med nästa år och fram till 2017 kommer regeringen att skicka in nästan 100 miljoner årligen i Fas 3.

Uppmaningen att stoppa att fler arbetslösa hamnar i Fas 3 lyssnar man inte på. I stället ger man mer pengar till en ineffektiv och ovärdig arbetsmarknadsåtgärd.

JOBBEN

Undersköterskorna uteblir

Regeringen tror på en arbetslöshet på 8,1 procent under valåret 2014. Först 2017 bedöms den sjunka till 6,4 procent. Då är vi alltså tillbaka på de arbetslöshetsnivåer som rådde när Göran Persson var statsminister, samme Persson som skälldes för massarbetslöshet av Borg och Reinfeldt.

Budgeten dräller inte av offensiva satsningar på jobb: 363 miljoner i olika åtgärder för arbetslösa, 221 miljoner till YA-jobb och en lärlingssatsning för 199 miljoner.

Mot det kan man ställa de tolv miljarder man lägger på jobbskatteavdraget – som Borg påstår kommer ge 13 000 nya jobb. För de pengarna hade man kunnat anställa 33 000 undersköterskor på heltid.

MILJÖN

Plånboken före framtiden

Regeringen tar inte klimathotet på allvar. Att Sverige står värd för FN:s klimatmöte i nästa vecka är verkligen ingenting som märks i årets budget.

Det är några miljoner här och några miljoner där. Visst får Lena Ek en ökad budget, men av hela reformutrymmet på 24 miljarder får hon en ynka procent.

I stället väljer Anders Borg att lägga 60 procent på skattesänkningar. Plånboken blir viktigare än framtiden. Anders Borg missar dessutom klimatfrågans potential.

Omställningen till ett hållbart samhälle kan ge massor av jobb. Men i stället för att storsatsa på gröna investeringar lägger regeringen 350 miljoner i en investeringsfond. I sammanhanget är det bara nålpengar.

Det blir ingen satsning på järnvägen, inte mycket pengar till miljöbilar. Nej, den här regeringen agerar som om det inte finns någon framtid alls.

Ledarredaktionen